karinochwilma

Alla inlägg under mars 2012

Av karin - 25 mars 2012 16:22

Idag var jag och Helena på prova-på-agility med tanterna Wilma och Vilja, båda i sina bästa år. Det var instruktörsutbildning och vi var med som testekipage.


Wilma var sååå taggad. Hon tyckte att de andra gott kunde ha gått hem så att hon fick göra hela tiden. Hon förvånade mig med att göra allt utan tvekan. Jag trodde att tunneln, släpet och vippbrädan skulle vara läskiga. Hon har ju jättebra kroppskontroll men tycker att skrammel och prassel är lite läskigt. Men hon kunde inte fort nog springa igenom tunneln, släpet höll jag upp första gången och andra gången lite mindre och sen sprang hon utan att jag höll upp i slutänden. Vippbrädan hann jag inte riktigt med. Instruktörerna stod ju och höll för att den inte skulle dunsa i backen, Wilma hade full fart. Jag tror min största utmaning blir att det inte ska gå för fort och därmed bli tokigt och fel. Nu siktar vi på KM  


Bästa Annika tog idag 271 poäng i elitlydnad trots en 0 på vittringen, vilket suveränt ekipage! Ett oerhört previlegium att ha en så duktig träningskamrat. Annika frågade om hon fick ha Miso en dag för att se vem hon är. Annika har ju sett oss när vi tränar, men ville "känna på" Miso under en längre tid. Igår fick Miso tillbringa dagen med Annika. Vi vet inte riktigt vad hon gjorde, Peter undrade om de hade samtalsterapi  Annika provade att leka och träna lite med Miso för att se vad hon svarar på. Nu ska hon ju snart ha sina "valpar" så hon är sitt segaste jag.


Bästa Annika hade skrivit ner fyra sidor med synpunkter och en plan för hur hon tycker att jag ska gå vidare, hur  jag ska träna, belöna etc. Snacka om service! Hon tyckter Miso är en jättetrevlig hund som jag INTE ska omplacera. Det värmer en stackars olycklig mattes hjärta. Och det var en massa bra tips som jag definitivt ska ta till mig och försöka leva upp till. Det känns mycket hoppfullt!


Jag har fått jättefin uppbackning av mina träningskompisar, kennelmamma Annica, instruktörer och andra. Helt underbart att ha ett sånt gäng runtikring sig som lånar ut hundar, kommer med tips och lösningar. Jag får ha tålamod. Men det kan jag ha bara jag har en plan och en tro på att det kommer att lösa sig.

Av karin - 23 mars 2012 18:13

Känner att jag måste förklara lite hur jag tänker.


Jag har i dagsläget inga planer på att omplacera Miso. Jag börjar att förbereda mig på att det är en möjlighet om vi inte får ordning på den här tröttheten. De som tränar med mig har sett henne och förstår vad jag menar med trötthet. Det är inget beslut jag tar lättvindigt om så blir fallet. Jag får ont i magen av att tänka på att jag skulle omplacera henne så tro mig, jag vill göra allt jag kan för att det inte blir så.


Först och främst ska jag låta löpperioden gå över, jag ska låta ta blodprover på henne och utesluta ev sjukdom. Sen ska jag kastrera henne. Om jag fortfarande efter en tid känner att vi aldrig kommer att kunna träna i den utsträckning jag vill så ska jag utvärdera vår situation. Ska jag ha en fantastiska familjehund som jag bara aktiverar med lite övningar och spår och lägga ner hundträningen? Räcker det för mig? Eller ska jag låta henne få flytta till en aktiv hundfamilj som inte är intresserad av att träna och tävla, men som blir jätteglada av att ha en supermysig och glad hund, utan några som helst problem i livet (förutom en matte som vill för mycket)? Det är ställningstagande som jag får ta sen.


Ja, hundarna är familjemedlemmar och jag älskar dem precis för det de är, men faktum kvarstår. För mig har hundträningen blivit en livsstil, en viktig del av min vardag och mitt sociala nätverk. Jag känner att jag har mycket att ge och får inte utlopp för det.


Men tills vidare hoppas jag på att detta går att vända, tiden får utvisa. Det viktiga för mig är att allt blir till det bästa för hela vår familj. Jag får jättebra stöd från mina träningskamrater i alla mina våndor, frågor och malande av tankar. Tack snälla ni för att ni finns och försöker att hjälpa till.

Av karin - 22 mars 2012 18:24

Miso är inte kul att arbeta med, och ser inte ut som om hon tycker det är roligt att arbeta. Idag på kursen gjorde hon det hon skulle, mer eller mindre och med lite tvång, men helt utan entusiasm. Återigen funderar jag på om hon inte skulle må bättre hos någon trevlig aktiv familj som inte vill träna och tävla. Hon är en jättefin hund, lydig och väldigt anpassningsbar. Går att ha med överallt och är väldigt bra med andra hundar. MEN förutom en familjehund så ville jag ha en att träna och tävla med.


Gick tillbaka i bloggen för att se hur förra löpet var, eller snarare hur länge hon var seg då. 25 februari började hon att löpa. 19 april (53 dagar efter att löpet började) skrev jag att Miso var väldigt trött, alltid hungrig, tigger och väldigt ojämn i ork och fart. Ibland orkade hon springa ibland segt som kola. Under våren gick vi kurs i Ågesta med varierad fart, blev dock bättre med tiden. 17 maj (81 dagar efter löp - alltså nästan 3 månader efter löpets början) skrev jag att Miso hade fått farten tillbaka.


Vi är nu ca 53 dagar från löpet som började 29 januari, så i andra halvan av april kanske vi är på bana igen :-/ Jag tänker nog ringa och säga upp min plats på de WT som ligger i början av april. Känns inte som så stor idé att åka iväg på dessa. Sen blir det troligen kastrering i början av maj.


Det är så frustrerande när jag känner att jag vill så mycket och att jag faktiskt kan så pass mycket nu, så jag skulle kunna få ordning på en hund.


På söndag blir det i alla fall agilityträning med Wilmenlund. Det ska bli spännande, där tryter inte krafterna i alla fall, och det gör inget om W känner för att "lufta lungorna" hela tiden heller.

Av karin - 16 mars 2012 19:06

Igår var jag på kurs igen med Miso, Vilja och Wilma. Wilma fick ju bara sitta och titta på.


Jag började med Miso. Som inte en sprang ut på markering! What! Det har hon ju gjort de senaste veckorna i alla fall. Jag tror att hon blev lite osäker eftersom den som stod och kastade sina dummys hade med sig sin hund. Efter att ha mer eller mindre vägrat även den andra markeringen band jag upp henne och tog Vilja istället.


Med Vilja bad jag dem smyga ut dummysar för linjetag. Vi fick göra om några gånger eftersom hon sprang ut rakt, men efter ca 15 meter vek av och började söka istället. Men Vilja ger ju inte upp i första taget. Jag satte ner henne och gick ut i den riktning jag pekade för att göra det tydligt för henne vilken riktning jag ville att hon skulle springa. Då sprang hon rakt ut och hämtade dummyn. Hon lyssnar bra på mina signaler och med en liten basröst och hot om hängning fick jag henne att avbryta arbetet vid ett tillfälle. Efter det gick hon jättefint och tog stoppsignal och närsökssignal.


Miso fick en chans till och hade då lite bättre fart.


När kursen var över tog jag alla tre hundarna till en närliggande äng där jag gjorde dirigeringsövningar och ett sök för Wilma och Miso som hade fått sitta ganska mycket stilla.


I morse började jag med att lägga ut ett långt linjetag. Väldigt enkelt för det låg på en lång raksträcka. Det är en ljudvall mot motorvägen och på båda sidorna vallen är det stupa kanter. Det går alltså bara att springa rakt ut. Jag tyckte ändå det kändes bra för att då kunde jag få ut dem 35 meter med full fokus framåt och utan att de vek av. Wilma fick börja och visa vägen, Miso sen. Hon hade bra fart både ut och in. Sen lade jag ut ett stort sök åt både Miso och Wilma. Miso sprang ut bra på de tre första. Blev lite långsammare efter det.


Sen gjorde jag dirigeringsövningar. Lade ut tre dummys med ca 8 meters mellanrum bredvid varandra. Miso sprang bra ut dit jag pekade, utan antydan till att byta håll. Jag tänker fortsätta att pressa henne och träna såna här lite "tråkigare" saker, varvat med markeringar och hoppas att farten kommer. Det verkar som om hon blir mer osäker när andra hundar är i närheten, för jag tycker att våra egna träningar går lite bättre.

Av karin - 13 mars 2012 14:33

Åkte till Nacka BK idag och körde samma övningar som igår.


På söket hade Miso full fart både ut och in på de första tre. Den fjärde gick lite långsammare men hon jobbade hela tiden. Den femte letade hon ett tag men höll på att ge upp. Jag släppte iväg Wilma så att hon fick yra runt lite och då blev det fart på Miso. Inte kunde hon låta W få hämta den sista!


På linjetaget lade jag, liksom igår, ut dummysar åt båda hållen. Miso hade bra fart ut på alla fem, men lite sämre in. Men idag behövde jag åtminstone inte kasta ut henne på linjetaget!


Sen gick jag ner på appellplanerna och körde igenom tvåans program med Wilma. Länkade fyra moment i taget och det gick jättebra, och utan ljud! På inkallningen reste hon sig upp när jag gick ifrån henne så där fick jag fela henne, men på det stora hela kändes det jättebra. Jag ska köra lite längre kedjor själv ett tag och sen be kamraterna om hjälp med kommendering och då korta kedjorna något.


Med Miso gjorde jg lite fritt följ och en inkallning. Ganska bra och alert attityd idag.

Av karin - 12 mars 2012 12:08

Bokstavligen curling. I morse åkte jag själv med hundarna till Värmdö för att gå en promenad och träna lite jakt.


Jag började med att lägga ut ett sök med 6 dummys som först Miso sen Wilma fick ta. Miso hade hyfsad fart ut och sämre fart in, men hon plockade in alla 6 dummysar. Wilma for föga oväntat ut som skjuten ur en kanon och plockade in alla 6.


Sen lade jag ut tre dummys åt ett håll på ett linjetag och tre åt andra hållet. Skickade sen växelvis åt båda hållen, med lite jaktfot, stoppsignal på Wilma etc. Miso hämtade in en dummy med ganska god fart. Sen tog det stopp. Mina instruktörer, och träningskamrater har sagt att jag måste sluta curla Miso. De skulle ha sett mig nu. När Miso envisades med att gå ut några meter för att ställa sig att dumglo, blev jag så otroligt frusterad. Eftersom hon kan springa när det är hundlek på G så vet jag att hon motoriskt kan springa, därför brann det till i mitt huvud och jag blev så förbannad. När hon upprepade gånger bara gått ut några meter knuffade jag i princip ut henne i nackskinnet, hade vi varit på en curlingbana så hade hon sprängt huset (eller vad det heter). Jag gav mig inte förrän hon hade plockat in alla 6 dummysar på linjetaget, och de sista två linjetagen sprang hon t o m ut.


Sen gick från skogen ner på en stor äng. Där lade jag 6 dummys vid ett träd som står ensamt mitt på ängen. Gick 20 meter därifrån, skickade först Wilma sen Miso. Miso sprang faktiskt ut och hämtade in en. Jag backade ytterligare 10 meter och skickade båda igen. Denna gången stannade Miso efter kanske 15 meter. Jag tog in henne vid min sida och skickade igen och gav mig inte förrän hon hade lufsat ut och hämtat in en till. Sen backade jag ytterligare och skickade Wilma, nu började det bli lite långt för henne, men efter att vi gjort om och jag stöttat henne så kom hon till sist in med dummy 5. Jag backade ytterligare några meter och skickade henne igen, även denna gång fick jag stötta henne, men när hon väl hade fattat att jag ville att hon skulle springa längre ut fick hon fart igen. Märklig träning med en hund som knappt rör på sig och den andra som är helt outröttlig.


Nu har jag köpt high perfomance foder till Miso. Eller snarare var det så att jag fick en prova-på-säck på 3 kg eftersom de inte hade de stora säckarna. Jag kompletterade med en vanlig 3 kg säck för att kunna fasa in högenergifodret. Juste av de i djuraffären att bjussa på en säck, säkert för att jag har varit där så mycket och pratat med dem. De ville låna ut sin 2-åriga dobbermanhanne till mig om jag ville träna en hund med energi :-).


Helt klart är det så att Miso inte är motiverad på att träna just nu och hon gör skillnad på träningar, vissa saker är roligare än andra. Formen varierar dessutom dag från dag. Hoppas verkligen hon kommer igång snart, för annars vet jag inte vad jag ska ta mig till. Tur att ingen såg mig spela curling med hunden!

Av karin - 10 mars 2012 04:55

Var jättestressad för jag skulle in till stan på möte. Visade sig sen att det var nästa fredag mötet var, suck! Jag undviker att åka in till stan så mycket som möjligt, tycker det tar för mycket tid. Speciellt som jag hade planerat att träffa tjejerna för träning.


Efter en lunch så skyndade jag mig hem för att hinna till träningen. När jag kom dit var alla helt uppe i sin träning, så det var bara att sätta igång och träna. Jag körde Wilmenlund som jag har gjort de senaste gångerna, med konstiga kedjor. Tränade även Miso. Fick till lite bra attityd i fritt följ, hon var riktigt alert! Jag gick slalom och belönade med boll ömsom framåt i högersväng och bakåt i vänstersväng.


Sen var det dags för lite apporteringsträning. Helena och Sara gjorde sök med Lhyra, Vilja och Lystra. Jag och Sofia körde markeringar med Miso och Lexus. Eftersom Miso behöver motiveras upp igen så blir det mycket markeringar. Sofia var jättebra och hittade bra ställen och kastade lite klurigt, passar Miso bra. Hon blir bättre när det är lite svårt. Fick bra coaching också av Sofia, så vi fick till bra fart på Miso även då hon sprang tillbaka mot mig.


Känns som om vi verkligen går åt rätt håll nu.

Av karin - 8 mars 2012 18:53

Eftersom Miso fortfarande är lite i efterlöpdimmor så fick jag låna med mig Vilja idag. Om det är så att Miso inte kommer igång till i början av april då det är WT så kanske jag för Vilja istället. Om Helena inte vill köra henne själv, men hon har ju Lystra också så det kanske är skönt att kunna fokusera på en hund.


Det är första gången jag för Vilja så, det var ett litet test på om vi skulle kunna samarbeta. Vilja kan ju mycket, det är mer en fråga på om hon skulle lyssna på mig. Hon var jätteduktig. Jag körde lite allmän lydnad först, bara för att få henne med mig på fotgående och uppmärksam på mig. Vi körde walk-up med markeringar och linjetag i ungefär en timme. Efter att ha kört Miso lite, ville jag testa om Vilja skulle lyssna på min stoppsignal. Efter att ha misslyckats några gånger fattade hon att hon faktiskt måste lyssna på mig också  


Jag ville ju ändå prova var Miso stod idag i förhållande till förra veckan, så jag körde henne ca 40 minuter. Under denna tid körde vi mest markeringar, bara för att motivera upp henne. Hon hade ganska bra fart ut, jobbade sen rätt så långsamt, men jobbade hela tiden. Jag kunde dessutom skicka henne flera gånger till skillnad från förra veckan då hon bara sprang ut två gånger. Sakta men säkert...


Tack Helena för att jag får låna din hund. Hon har undersökt varenda kvadratcentimeter på vår tomt och fanns sig väl tillrätta här, t o m när jag åkte och hon blev lämnad ensam med Peter. Vilja tyckte säkert att det var mycket bättre att få vara med mig och leka än att vara på husses jobb  .

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2012 >>>

Skapa flashcards