Det var så länge sedan nu jag var inne här så jag nästan har glömt bort att jag har en blogg  . Det har runnit en hel del vatten under kölsvinet sedan sist.

Det har hänt mycket på hundträningsfronten. Vi gjorde några försök att starta i rallylydnad. Till och med Wilma fick komma ut och prova på tävlingslivet igen. Hon gjorde riktigt bra ifrån sig. Vi nollade två moment på grund av mig och det kostade oss en uppflyttning. Men tack vare att jag nu vet mer vad rallyn handlar om så gjorde vi betydligt mycket bättre ifrån oss än vår debut där jag bara hade läst igenom skyltarna och inte tränat innan...   Med Wilma kan jag nog tänka mig att prova på en till start i rallyn. Hon är ju en arbetssugen hund och tack vare att jag kan prata med henne så kan jag också få henne att samla ihop sig. Kommentaren från domaren var "härlig hund!".

Wilma och jag hade ju även vår agiligtydebut i våras och den är jag supernöjd med. Nu är vi anmälda till två agilitytävlingar i september och senare i höst en kurs för Annica Aller. Hon är superduktig instruktör och hennes sätt att tänka passar verkligen mig, det är så enkelt (fast svårt innan man fattar att man ska göra det enkelt).

Miso däremot tycker inte att rally är särskilt rejsigt. Hon kan ibland gå jättefint vid träning men släpar fötterna efter sig för det mesta. Jag tänker inte utsätta henne för fler tävlingar på ett tag. Däremot har hon tänt till på jaktträningen. Jag tog mig en rejäl funderare i somras. Vi var på Gotland och skulle träna innan Flatfestivalen. Det gick så sjukt dåligt så jag tänkte att jag lägger av helt att träna henne. Men efter lite påstötningar från människor runtomkring mig och att jag ändå hade anmält och betalt så tänkte jag att det är väl bara att åka och ha en trevlig dag. Det gick över förväntan och jag var riktigt nöjd med Misos arbete och attityd.

Två veckor efter det var det dags för Flatmästerskapet och innan det var jag med på en träning som FRK Östra anordnade och fick mig där ytterligare en tankeställare. Vi satt några och pratade och då var det någon som sa att hon inte kunde göra många repetitioner till samma ställe. Någon annan höll med och då insåg jag att Miso inte är så annorlunda än många andra. Jag har ju tränat mycket med riktigt fartiga och duktiga hundar med duktiga förare och då läggs såklart träningen upp efter det. Jag måste tänka annorlunda. Att lägga ut sex dummys på samma ställe och skicka gång efter gång fungerar inte med Miso. Inte heller att lägga ut ett stort sök på samma ställe. Jag måste piffa till träningen lite. Skicka på linjetag åt olika håll, lägga ut två eller tre sökområden. På linjetaget har jag även börjat med att lägga en liten dummy för att sen lägga en lite större, tyngre och häftigare och till sist längst ut lagt den maffiga kanindummyn. På så sätt har jag fått många repetitioner och kunnat länga avstånd. Hon har nu riktigt fina linjetag.

Dessutom så fick jag tips av en annan träningskamrat som använt bacon för att träna avlämningar. Jag tänkte att det måste jag anamma vid våra avlämningar vid vatten. Just bacon kanske inte var det viktigaste här men jag förstod att jag måste höja motivationen rejält med något väldigt gott och att det skulle vara tydligt för Miso att hon loosa något då hon droppar dummys en meter framför mina fötter. Jag tog alltså ett baconpaket och gick ner till sjön. Först stod jag precis vid vattnet. Då hon droppade dummyn framför mig så dinglade jag med baconskivan och beklagade henne för att hon loosade den. Slängde i dummyn brevid henne igen och såg till att hon lyckades med en dunderbelöning. Efter bara några minuter kunde jag backa en bit upp på land och innan vi var klara med träningen hade jag backat 25 meter upp på land. Sen har jag utvecklat detta genom att försvåra terrängen där hon tar sig upp.

Förra veckan provade jag även att tillämpa detta på viltträningen. Efter några loosade baconskivor så fattade hon konceptet och jag har efter det fått allt vilt i handen.  

Nu har vi roliga träningar och jag får utmana mig själv att tänka utanför boxen. Men är inte också det charmen med hundträning?

Flatmästerkapen då? Jo, jag och Helena började med att åka till Misos uppfödare Annica i Eskilstuna och sova över där eftersom det var närmare att åka på morgonen. Alltid lika trevligt och vi blev servade med god mat av Annicas man. Tidig start sen på lördag morgonen. Vi trodde att tävlingarna skulle ta hela dagen och halva kvällen eftersom det var så många startande. 165 stycken i Nkl! Men det flöt på bra och vi var klara redan innan lunch och kunde avlösa de som var funktionärer på vår Kennelruta. Tyvärr så var de tvugna att göra om och ta bort vattenrutorna eftersom det var lite algblomning i vattnet. Vi som hade tränat så mycket avlämningar...!

Men jag är jättenöjd ändå. Miso fick 77 poäng. Varav 40 på en dubbelruta som bestod av markering/dirigering. På en ruta med linjetag strulade hon rejält och fick bara 6 poäng. På en markeringsruta gjorde hon ett jättefint jobb och var precis på rätt ställe och letade och kom in med dummyn, men domaren sa att han önskat lite mer fart och att det var därför vi fick vi bara 14 poäng. Den sista rutan fick vi 17 poäng. Jag är i alla fall supernöjd med allt utom hennes linjetag där hon sprang rakt ut och måste ha stått rakt över dummyn, men valde att ta en liten lov och lukta där funktionären hade gått. För att sen komma tillbaka på min inkallning, ta stoppsignal och uttecken rakt ut och plocka upp dummyn ganska precis där hon hade stått. Men det ger oss något att träna på!