Vilket fantastiskt väder det har varit i helgen! Kallt men soligt. På förmiddagen packade vi en rygga och gjorde en liten utflykt. Vi lade varsit personspår till hundarna. Till Wilma lade jag ett kort, kanske 150 meter, men lade ut många apportpinnar och gömde dem rejält i mossan. Till Miso blev det ett 300 meters spår i varierat skog med mossa och blåbärsris och kal berghäll i öppen terräng. Jag hade lagt in waypoints på GPSen istället för snitslar. Peter fick gå bakom och hålla GPS och den hund som för tillfället inte spårade.

WILMA

Wilma spårade som vanligt klockrent. Hon fick in 5 apportpinnar av 6, en missade vi och Peter hann inte stoppa oss innan vi hade tuffat förbi den. Det är lite svårt att gå bakom och hålla en hund och samtidigt ha koll på GPSen. Vi skulle ha satt den ickespårande hunden i bilen istället så att han kunde gå närmre oss och reagera fortare. Eftersom jag var ute efter att träna upptagandet av apportpinnarna så var det ju extra noga att jag visste exakt var de var. Jag tycker ändå att Wilma löste uppgiften bra.

MISO

När jag lade Misos spår så glömde jag att lägga in waypoints för de två sista apportpinnarna (av tre möjliga). Men det var igentligen bara den första som var lite svår att komma ihåg var den låg och den hade jag ju waypoint på. Peter gick bakom mig igen med GPSen. Han trodde att vi hade passerat den första pinnen, jag frågade om han var säker för jag hade lagt pinnarna ganska synliga och Miso hade enligt Peter gått precis på spåret. Jag lät Miso trava på eftersom hon fortfarande spårade, och mycket riktigt så hittade hon pinnen :-)

Det kräver ganska mycket av både hundföraren och den bakom som håller GPSen. Man vill ju inte bli störd och kunna lita på hunden, samtidigt så måste jag ju lyssna på Peter eftersom han har facit i handen.

Miso spårade i alla fall jättefint, även om hon blev störd av folk som gick i skogen. Sista sträckan blev det dock lite för svårt. Det var berghäll i öppen mark, det blåste dock motvind så hon borde ha haft spåret i nosen. Men sen kom det en massa människor och barn så störningarna var ganska kraftiga och hon kom av sig. Jag fick stödja henne ganska mycket och hon hittade i alla fall slutapporten.

Det var bra träning för henne att dels ha Peter bakom som störning och så människor som kommer i skogen, stigar, vind etc. Dock kanske lite för mycket med allt på en gång. Men det är ju så där med spår. Man försöker att lägga upp det så bra som möjligt, men så kan man ju inte styra över precis allt. Jag tycker att även Miso löste uppgiften bra och hon lär sig hela tiden.

 

Helene, Wallander & Beck

7 november 2010 22:20

Vad bra att du både kan ta mannen och GPS:en till hjälp i spårandet :-)

Visst försöker man förutse vad som kan hända... men allt går inte att tänka på. Man får då ta det som störningsträning och förhoppningsvis så blir det mindre störande när det händer igen, för det kommer det att göra med all säkerhet.

Bra jobbat av båda era duktiga tjejer!

Vädret har varit underbart här med... hoppas det håller i sig.

Kramelikram

http://stadsflattarna.se

 

Annica

7 november 2010 23:49

Smart där med GPS! Men jag tror som du, bättre med den andra hunden i bilen ;-) Vilka störningar ni har, här blir det mest viltstörningar...Tänk att du kom på mig när jag spelade pumpaspelet :/ ... Skulle få till en skriftlig examination med deadline imorrn och det var ju såååå tråkigt.. MBL, LAS och sånt upplyftande. Du förstår varför det blev mycket surfande och spelande va??

http://www.ryegates.se

 

Susanne o Pebbels

8 november 2010 08:59

Den moderna hundmänniskan han GPS, och jag är då en omodern hundmänniska ;P

Blir toksugen när jag läser om er träning. Men nu är det bara några dagar kvar till helgen då jag ska träna igen ...weeeiooo!!!

Jo, Junie är väldigt lik storebror...men hon är också lik en gammal farbror med hängkinder ibland :D

KRAM

http://hundtraningen.blogspot.com

 

Bloggaren

8 november 2010 09:32

Jo jag är ju känd för att hänga med i tiden (hrkl). Jag är nästa hundra att Wilma tittar efter snitslarna. Jag har aldrig använt såna när jag bara hade Wilma att lägga spår till, men med två hundar är det svårare att komma ihåg. Eftersom vi har en handgps som vi använder i båten så passar det ju bra att använda den även i hundträning. Dessutom är det lite kul, för man kan se att hunden verkligen går i spåret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Några reflektioner efter senaste tidens hundträningar och kurser. Jag har de senaste åren fått lov att tänka om, tänka nytt och tänka om igen. Knappast någon rymdforskning, men här är mina funderingar i alla fall.   Jag läste häromdagen om en psy...

LABBEKLUBBENS WT Igår var det Labbeklubbens WT i Norrtälje. Jag och Miso började storstilat på ruta 2, en enkelmarkering och kammade hem en 20-poängare. Vidare på ruta 3 fick vi 17 poäng, vilket jag tyckte var snålt eftersom hon sprang rakt ut och ...

Efter långt tävlingsuppehåll så har jag nu tävlat med båda hundarna.   Förra söndagen debuterade jag och Wilma i agility utanför klubbens trygga "väggar". Peter var med som sällskap. Vis av gamla erfarenheter placerades han och Miso på ställe vid...

Igår åkte vi 3 timmar upp till Hälsingland och Eva Thorén Söderström och hennes fantastiska Edsäng. Lite galet att åka så långt kanske, men vi hade en jätterolig dag och tränade i sju timmar med några pauser för fika. Det blev nästan som ett WT med f...

Det var så länge sedan nu jag var inne här så jag nästan har glömt bort att jag har en blogg  . Det har runnit en hel del vatten under kölsvinet sedan sist.   Det har hänt mycket på hundträningsfronten. Vi gjorde några försök att starta i rallyly...