Igår var vi på båtmässan och köpte en flytväst åt Miso (och sittbrunnstält åt båten som var betydligt dyrare...). Det är så bra att det finns alltid saker att köpa...

Sen var vi bjudna på försenad födelsedagsmiddag för mig hos kompisar. Jag fick en superknäpp och rolig present. Espressokoppar med hundvalpar på. Tack familjen Tallec för god mat och fina koppar   

Skrattade ännu mer åt dem idag när jag vände på koppen och det stod att de inte var till för att dricka något ur. Förmodligen bara leksakskoppar   

WILMA

Innan vi kom dit så ringde jag för portkod och då frågade Nina om de inte skulle hälsa på Wilma. Jag blev glad för äntligen så tog någon själv det initiativet. Det största problemet är som sagt inte att träna hunden, utan att få folk att förstå att man tränar hunden. I detta fallet en hysterisk tollare som skriker av förväntan.

Sagt och gjort. Wilma hade samma förväntan som vanligt när vi kom in, jag höll henne i ganska kort koppel och ingen hälsade på henne eller ens tittade på henne eller Miso. Vi pratade på som vanligt och Wilma blev tystare och tystare. Det gick egentligen ganska fort att bli tyst och då fick hon ett grisöra och var helnöjd med det. Barnen fick lämna henne i fred och det gick väldigt bra. Jag önskar att flera kunde förstå mig när jag ber dem att bara ignorera. Oftast så försöker de men kan ändå inte låta bli att titta på henne och säga "ja, ja...vi hör dig". Det bästa är att totalt låtsas som att hon inte finns tills hon är tyst.

MISO

Häromdagen fick jag chansen att göra en del av hemläxan - shejpa ett föremål. När jag skulle dammsuga stod Miso och skällde på dammsugaren. Jag stängde av den och började klicka henne för att hon var tyst och närmade sig dammsugarmunstycket och dammsugaren. När hon kunde det satte jag på dammsugare och gjorde samma sak. Sen hade jag en tyst hund men som var i vägen hela tiden när jag dammsög. Eftersom hon ville vara nära den där grejen som droppade godisar   

Att träna burlekar är en del av hemläxan. Filmen blev lite lång, ni får snabbspola om ni inte orkar  . Vi har tränat buren förrut men nu lade jag på störningar och kommandon. Samt testade om kommandona fungerade då jag stod på olika sätt och från olika avstånd. Jag försökte att variera mig ganska mycket. Miso börjar att bli riktigt duktig på buren även om jag ännu inte kan lämna henne så länge eller på längre avstånd.

Denna film blev ännu längre. Eftersom jag hade tränat lådan tidigare och hon har greppat det så provade jag att ta en mindre och mindre låda. Den minsta ställde till lite problem men hon var så uthållig och söt i sina försök.

På eftermiddagen gick jag och Wilma en långpromenad, det blåste lite kallt men vi gick i raskt tempo och blev varma. Vi har en ganska lång runda som vi brukar gå och där man går förbi en handelsträdgård/fik. Jag ringde Peter sa åt honom att ta Miso och möta upp med mig där på tillbakavägen eftersom det såg så mysigt ut då flera satt där i solen och fikade och blickade ut över vattnet. Miso var ganska trött när vi kom tillbaka, men det har gått över nu :-)

Jag älskar att ha helger som inte är överplanerade och man kan spontangöra saker.