...eller vi kanske ska säga gäss!

Vilja tyckte att det var hennes joglar och sa till valparna som ju var ganska nyfikna. Men ingen fick mycket mer än lukta på kanadagässen innan hamnade i min frys. Wilma fick undersöka en gås när jag kom hem med dem. Hon har ju varit ganska skeptisk till vilt, men detta var spännande. Kanske det går att få henne lite mer intresserad. Vi tränar ju apportgrepp med allt möjligt så det kanske inte är omöjligt.

Helena har via en granne fixat gässen. Valparna får ju inte ta dem på ett tag, i alla fall inte Miso förrän hon har lärt sig ta saker ordentligt i munnen och lämna ifrån sig.

Vi har fortfarande inte tränat så mycket i värmen, men nu har jag äntligen semester på allvar så nu ska jag försöka bli lite mer strukturerad. Jag körde lite stadga och dirigeringar häromdagen. Det märks både med fördel och nackdel att vi har legat lågt i träningen. Vissa saker verkar vara totalt bortglömda, medans andra saker har mognat och helt plötsligt fungerar.

Miso 7 månader i grodstil.

Miso sitter skräddare.

Som flera av er påpekat så kommer det nog ta tid för Miso att växa i kroppen, och jag tror även att hon kommer att vara barnslig länge. För min del är det en omställning från att ha en snabb liten vessla till tollare. Alla hundar blir ju en ny erfarenhet som måste hanteras olika, och jag tror än mer när man byter ras.