Igår var vi på vår första jaktkurs, ledd av Helene och Lena. Vi var ca 10 på kursen och delades in i två grupper. Vi blåbär i en grupp och de som hållit på lite längre i den andra. Wilma var den enda tollaren sen var det två golden, någon flat och sen labbar för hela slanten.

Wilma var jätteduktig och fixade alla övningar galant. Hon blir ju lätt uppskruvad och har stor förväntan så ett ganska svagt och högfrekvent pip hördes nästan hela tiden då de andra jobbade. På slutet lade jag ner henne en bit bort och då låg hon snällt tyst kvar, så det borde jag ha gjort tidigare. Wilma var äldst i vår grupp och det märks ändå att vi har tränat så pass mycket som vi har gjort, även om vi inte har tränat jakt. Hon har ändå en ganska bra lydnad och kan sitta kvar och vänta medans dummisarna faller. Hon är också van att jobba och förstår snabbt vad som förväntas av henne. Att hon är lite äldre  och att vi har tränat gör också att hon faktiskt kan varva ner fortare även om hon till en början har hög stressförväntan. Det är stor skillnad bara från ett år sedan.

Vackra Sorunda.

Vi höll till i Sorunda nära Nynäshamn. På två kullar täckta av ängsblommor och med utsikt över bygden med kvarn och kyrka. Det är så himla vackert där.

Pepsi hade hög förväntat och var lite stirrig till en början, men efter en stund kunde han varva ner och jobbade fint.

Vi fick börja med att göra markeringar. Lena stod en bit bort och kastade dummies. Först körde vi en och en och sen två och två och skickade hundarna på varannan. Wilma tog alla snabbt och kom fint in och levererade. Vi fick länga avståndet lite och Lena tyckte jag skulle göra det lite svårare för Wilma när vi fortsätter att träna, länga avståndet ännu mer.

Wilmer, en 10 månaders jaktlabbe.

Wilmer jobbar fint och kommer in med dummisen.

Jag har ju aldrig jobbat med visselpipa heller så det är ju något nytt att ta tag i. Dels att hitta de signaler jag vill ha och KOMMA IHÅG dem. Jag lyckades i alla fall få till en snygg drill på närsöket. Det är ju mycket pryttlar i jakten också, jag får nog köpa en ny rygga och ha de grejerna i.

Carina och jaktlabben Polly tränar markering, Lena leker rapphöna eller nåt och kastar dummies.

Jag har ju inte riktigt orkat ta tag i Wilmas skotträdsla. Men nu känner jag mig mer motiverad och jag tror faktiskt att vi kan klara av att jobba bort den också. Wilma har så stor förväntan på den här träningen och när vi har kört viltspår så det kan vara användbart i den träningen. Sen har hon ju lätt att hetsa upp sig för alla höga ljud som visselpipan. När någon annan blåser i pipan för sin hund så jagar Wilma upp sig. Men det tror jag är lättare att arbeta bort.

Helene, Carina och Polly.

Med Helene fick vi köra dirigeringar. Vi började med en markering för att hunden skulle få ett målområde. Sen satte Helene dummisen på en sten och vi dirigerade hundarna. Wilma sprang även nu rakt på och plockade in dummisen. Helene lade då dummisen framför stenen i höggräset. Även den tog Wilma klockrent, så då fick vi inte göra mer.

Sen visade Helene oss närsök, det hade jag ju redan gjort tidigare en gång så det var inte heller några konstigheter. Tyvärr hann vi inte mer på denna halvdagskurs. Jag hade velat lära mig mer om hur man tränar in visselsignaler etc. Men jag får väl anmäla mig till någon mer kurs.