Idag tränade jag och Miso jakt med Ewa och jaktcockern Salsa. Vi körde samma övningar som jag och Helena körde för några veckor sedan med linjetag och stadga. Snön var betydligt mer svårpulsad idag och gick man bredvid stigen så sjönk man ner till knäna och fastnade nästan. Det blev lite trångt att gå med hunden vid sin sida, men det är ju bra att hunden inte kan sväva iväg hur långt ut som helst.

Miso förstod linjetag och kunde ignorera störningarna bra. Det som var lite svårt var apporteringen. Vi använde Salsas dummys till Miso och tvärtom för att hundarna ska vänja sig vid ta andras. För Miso var det inget problem, snarare tvärtom, de blev ännu mer åtråvärda. Hon kom in med de första dummysarna bra. Men vartefter vi fortsatte med övningarna blev hon långsammare och långsammare, tog dummyn släppte och gick över till att lukta. Luktade när vi gick fotgående etc. Jag tolkade inte detta som olydnad utan att hon blev mer och mer tryckt och tyckte att det var lite besvärande att komma in med dummyn och bli av med den. Jag tror också att hon blev lite osäker och därför hittade på andra saker.

Ewa fick samma uppfattning då Miso flera gånger tog dummyn, som låg nära Ewa, långsamt, lite tveksamt och avvaktande "gör jag rätt nu, får jag ta den ifrån dig?" Vi jobbar ju fortfarande på att apporteringarna och avlämningarna ska bli bättre. på promenaderna när det är jag och Miso tycker jag att hon har fått mycket bättre fart och avlämningar. Det kan hända att det blev lite för mycket press på henne med övningen, stadgeträningen, en annan hund (som inte är syrran), ny medhjälpare och matte som ligger på och kräver.

Ewa föreslog att jag ska träna apportering och fart genom att skicka ut Miso på apportering och när hon precis vänder sig om kasta en boll eller något bakom mig. Jag får fundera och testa. Risken kan vara att hon släpper dummyn och springer och hämtar det som ligger bakom mig. Det känns då som om jag har belönat att hon sprang ut till dummyn? Jag skulle vilja belöna när hon kommit in till mig med dummyn eftersom det är det hon har svårt för. Tänker jag fel?

Det känns som om jag måste hitta en bättre belöning bara. Att komma till mig med allt måste vara roligare än att behålla det själv. Jag har gärna avståndsbelöning bakom mig, men den vill jag att hon ska få då hon levererat dummyn till mig.

Sen funderar jag om det kan vara värt att köra lite budföring där hon får springa med dummyn mellan mig och medhjälpare. För att lite avdramatisera dummyn och göra det lekfullt att springa till och från mig.

Jag läser just nu "Släpp kontrollen lös" av Leslie McDevitt. Har precis börjat. Det känns som en bok som kan hjälpa mig i träningen med Wilma, och idag kände jag att jag kunde förstå lite av det hur Miso reagerade på träningen. Intressant läsning, återkommer med recension sen :-)

Nästa jakttillfälle så lovade Ewa att titta igenom gamla anteckningar och leta apporteringsövningar. Bara att träna med nya människor är ju jättenyttigt. Förutsättningarna kan för oss tyckas desamma, men för hundarna blir det nytt beroende på hur orutinerad och osäker hunden är.

Tack Ewa för bra träning och tips!