Hittade detta på Canis när jag letade efter loggscheman för träningsdagbok (vet att jag har sett det någonstans). Snubblade över denna text istället.

1) Forma fram beteenden med hjälp av positiv förstärkning. Förstärkning stärker beteende. Det är en grundläggande naturlag att organismer utför och repeterar beteenden som lönar sig, dvs beteenden som ger något av värde för det individuella djuret eller för arten. Positiv förstärkning fungerar då det talar om för djuret vilket beteende som kommer att ”löna sig bäst” i en träningssituation.

2) Tänk, planera, och gör det! Ta inte upp klickern med mindre du har en klar plan för dagens träningspass. Tänk efter var i träningen ni befinner er; planera nästa steg, och så gör det! Försök inte tänka medan du tränar. Observera och reagera. Se beteendet, klicka beteendet. När du är klar med träningen av ett speciellt beteende kan du tänka efter vad du gjorde och planera nästa pass.

3) Träna i korta pass. När man tränar på grundläggande beteenden är det lämpligt att träna i så korta pass som 1 minut. Använd gärna tidtagarur för att ta tiden. Avsluta när tiden är ute, oberoende av om sista försöket lyckades eller inte. Det är summan av korrekta beteenden över tid som är viktig, inte det som sker i ett och samma pass.

4) Få fram beteendet. Det är inte nödvändigt att shapa fram från scratch. Även om det kan vara spännande att använda shaping och klickertränare föredrar detta, är shaping generellt inte särskilt effektivt. Använd lockande, targeting eller tillrättaläggande av omgivningen i träningssituationen för att öka sannolikheten för att snabbt få fram det rätta beteendet, och förstärk därefter beteendet.

5) Det du klickar är det du får. Klickern är en signal som talar om för djuret att ”nu gjorde du rätt”. Du kan få exakta resultat om kriterierna är tydliga och timingen är exakt. Med dålig timing eller felaktigt valda kriterier går det inte att undvika att klicka beteenden som är ”nära”. När du då sedan ber om beteendet, får du utföranden som är lika varierade som de du har förstärkt.

6) Uppnå framsteg genom kontinuerlig förstärkning. Utveckla beteendet gradvis, ett klick i taget, öka eller ändra kriterierna när hunden är säker med existerande kriterier – dvs när hunden lyckas med de kriterier som är satta för ett beteende – minst 80 % av gångerna. Kontinuerlig förstärkning betyder att du förstärker varje korrekt repetition av beteendet. Experimentera inte med variabel förstärkning under inlärning av nya beteenden.

7) Upprätthåll flytet i varje pass. Idéen är helt enkelt att aldrig låta hunden förlora tråden. Arbeta i små pass på max 10 repetitioner (jag föredrar faktiskt att göra passen så små som 5 repetitioner). Om hunden gör fel två gånger under ett sådant pass, är du nere på 80 %. Om hunden då gör fel än en gång är det dags att avbryta passet för att tänka efter vad som går galet och planera hur problemet skall lösas innan ni gör något mer.

8) Gör arbetet mödan värt (upprätthåll en hög förstärkningsfrekvens). Kom ihåg, det du lär din hund är att det lönar sig att göra saker för dig. Att det är då som godbitarna kommer. Detta gäller särskilt på de tidiga stadierna, men även genom hela träningen, bör du sätta kriterierna så att hunden kan uppnå många belöningar under loppet av en träning.

9) Undvik ”inlärningsplatåer”. Inlärningsplatåer och inlärningsfall är konsekvenser av att överösa djuret med information, och då information som ofta är inkonsekvent, om inte regelrätt motstridig. Genom att åstadkomma liten och stegvis framgång kontrollerar du informationsflödet så att djuret alltid förstår uppgiften som du gett den utan att det blir för mycket. Ta hissen upp istället för at ta tre trappsteg i taget.

10) Kontrollera omgivningen. Det är du som är tränaren och du som bestämmer reglerna. Du kan lägga upp träningssituationen för att göra det mest möjligt sannolikt att du får det beteende du vill ha. Om du tränar på att få hunden att fokusera på en apportbock, träna då på ett litet och avgränsat område där hunden inte har så mycket annat att hitta på än att titta på dig.

11) Skriv träningsdagbok för varje pass. Detta behöver inte vara någon komplicerad process, men du tvingas hålla koll på vad du tidigare har tränat på. Lita inte på att du kommer ihåg vad du gjort innan.

12) Filma dina träningspass. Du kan inte träna och samtidigt se på dig själv. Istället kan du filma varje pass och titta på filmen efteråt. Titta efter onödiga signaler. Kontrollera timingen på dina klick. Kontrollera om du faktiskt får exakt samma beteende för varje klick. Registrera filmningen och jämför med innehållet i schemat för samma dag i din träningsdagbok.

13) Kör inte fast eller backa. Idealet är att du inte bör tillbringa mer än 3-5 pass på en och samma nivå för ett beteende. Lär dig att bryta ner varje beteende i så små delar att du inte har behov av att repetera samma steg eller backa för att lära in beteendet på nytt därför att du inte lärt in det ordentligt från början.

14) Generalisera beteendet tidigt och ofta. På samma sätt som hundar är duktiga på att diskriminera är de motsvarande dåliga på att generalisera. Något så enkelt som att låta hunden jobba på vänster sida efter att alltid haft hunden på höger sida kommer totalt förändra situationen ur hundens synvinkel. Variera därför på olika sätt redan från början och hela vägen upp genom träningen.

15) Sätt inte på signalen för tidigt.

a. Undvik signal-förvirring. Du bör inte försöka få ett beteende under stimuluskontroll förrän beteendet är helt färdigformat. Signalen är namnet på beteendet. Hundar är duktiga på att diskriminera. Om du lägger signal (t ex ”sitt”) på ett ofärdigt beteende kommer ordet ”sitt” att betyda att hunden skall utföra just det ofärdiga sittet. När du så försöker bättra på sitt-beteendet medan du fortsätter att använda samma signal, skapar du förvirring kring signalen – du måste ”förklara” för hunden att signalen ”sitt” nu betyder något annat än det först gjorde.

b. Undvik ”signal-svikt”, dvs att hunden inte utför beteendet när d en får signalen. Om du lägger på signalen innan hunden helt har förstått vilket beteende som skall utföras, kommer du att uppleva att du ofta säger signalen utan att hunden reagerar, eller i bästa fall att hunden utför beteendet tveksamt och osäkert.

Igår var vi iväg igen till Stallarholmen för det andra kurstillfället. Anna gjorde "misstaget" att fråga oss alla hur det hade gått. Givetvis hade vi tonvis med frågor och rubbade hela hennes tidschema  , men att höra allas frågor och svar är ju nyttigt, för har man inte samma fundering så kan man nog räkna med att den dyker upp förr eller senare.

Anna började med att demonstrera på Flynn. Omvänt lockande och ingångar. Sen delades vi in tre och tre och fick öva på omvänt lockande. Nästa pass fick vi träna på klossen. Alla har ju kommit lite olika långt Mallen Maja piraya 10 veckor har ju så klart bara hunnit prova på en del av det vi som har lite äldre valpar har hunnit göra. Men det gör ju inget för när alla tittar på varandras träning så finns det alltid något att förbättra eller få beröm för.

Efter en kortare paus för oss 2-benta så fick vi välja ett moment som vi skulle göra en plan för hur vi ska träna in. Jag valde att lägga kommando på sitt. Men eftersom jag inte tränat sitt så speciellt mycket så var jag ju tvungen att få det som frivilligt bjudande först. Miso som hade legat och sovit under vår paus ville knappt komma ut ur buren på frisignalen, men kravlade sig ut till slut sömndrucken och sovtufsig i pälsen. Hon var väldigt trött och allt gick mycket långsamt med inte särskilt många repetitioner. Vår egen träning igår var inte särskilt bra men jag lärde mig ändå otroligt mycket. Jag lärde mig att tänka på hur jag använder t ex frikommando, varsågod etc. Överhuvudtaget måste jag sätta mig ner och bestämma vilka kommandon jag vill ha på saker, skriva ner det och hålla mig till det.

När jag tränar ska jag dessutom begränsa Misos valmöjligheter, hon ska inte få chansen att gå ifrån mig och lukta så att jag måste locka eller ropa på henne. Koppel på under träning om hon försöker att lämna mig (främst då jag tränar med andra eftersom det blir för mycket störning).

MIN PERSONLIGA LÄXA

• Omvänt lockande i sittande, stående och liggande position med precision, inga förflyttningar alls tillåtna.
• Bättre frisignal ur buren
• Bättre lek
• Belöna åt olika håll vid ingångar
• Miso ska behärska sig vid matsituation
• Fortsätta med min sitträning, lägga kommando på och få stimuluskontroll på det

ALLMÄN LÄXA

• Jobba med ingångar
• Frivilligt sitt, stå och ligg med omvänt lockande
• Föra träningsdagbok

Ibland känns det som om vi bara somnar i soffan tillsammans. Peter jobbar mycket och har långa resor och jag har varit och kommer att vara borta mycket. Därför kändes det bra att ha en hel dag tillsammans.

På förmiddagen satte vi upp det lilla stängslet jag köpt. Eftersom det är så mycket snö så får det bli ett provisorium så länge, bara tillräckligt för att slippa järnkoll varje sekund på valparna. Det blev en liten hage så att jag kan öppna altandörren och släppa ut dem närmast huset. Det blev en hel del skottande av snö, det var riktigt varm i vårsolen och vi kunde äta årets första lunch utomhus   .

Miso inspekterar inhägnaden.

Jag hann även med en microträning under förmiddagen med både Wilma och Miso. Miso fick prova på puppy-yoga, vi är precis i startgroparna, men en liten bit på vägen. Hon lär sig snabbt det lilla trollet

.

Jag skulle egentligen ha tränat lite greppa runt föremål med Miso, men när Wilma hörde pipisen kunde hon inte hålla sig. Så det blev lite sån träning med Wilma istället.

Vi fortsatte även med vittringsapporten. Bara på post-it-lappar än så länge. Jobbigt när de fastnar på tassarna :-) Men hon börjar att få bra kläm på att skilja på vilken lapp jag tagit på och vilka som är orörda.

Efter lunchen så åkte vi på utflykt in till stan (så gör man när man bor på landet). Bra miljöträning för Wilma och Miso såklart. Vi hamnade på Kungsholmen och bestämde oss för att gå längs med Norrmälarstrand och till hundcafét i närheten av Kungsholmstorg. Det märks att det är vår i luften och lördag. Det var hur mycket folk ute som helst. Miso var en riktig magnet, "vilken sööööt liten valp!". Peter tyckte att jag och Wilma kunde gå en bit bakom så att han kunde köra hundtricket, ni vet ragga på brudar med hjälp av söt liten valp. Vissa måste ju ha lite hjälp på traven... (bloggers anm).

Lattjo typer, tyckte Miso

På hundcafét var det tjockt med folk och massor av hundar i miniatyrmodell. Chihuahuor och nakenhundar är tydligen på modet på Kungsholmen. Visste inte att det fanns så många olika storlekar av nakenhund. Mattarna var helt bananas och provade små tröjor högt och lågt (hundcafét  har även butik). Miso försökte få igång någon till lek. Den enda som nappade var en chihuahua som jag tror hade lite hybris och ville sätta alla på plats.

Jag är en snäll och busig flatte, lek med mig! Sa Miso.

En liten bjäbbis försökte sätta alla på plats, men då tyckte Wilma att det hade gått för långt och gick emellan. Wilma var typ den största hunden på hela stället (den minsta chihuahuan vägde 1,3 kg). Peter hade stora ögon och trodde nog att han kommit till chihuahuaplaneten. På något sätt så fungerar det ändå på dessa kaféer där hundarna ofta är lösa. Alla är för det mesta bara väldigt nyfikna och respekterar varandra. Men det är ungefär lika rofyllt som att gå på Macdonalds med tio 3-åringar.

Borta bra, men hemma bäst!

Efter en stadstur är man ganska trött. Både Wilma och Miso skötte sig jättefint. Wilma som lätt blir stressad tyckte att det var helt ok att promenera och möta en massa hundar, folk som springer och ett stökigt café. Miso är i sin egen upptäckarvärld, allt är jättespännande! Hon bryr sig inte om något annat, hundar, människor, bilar, ambulanser med sirener på, en massa lattjo hundtyper på café, människor som stannar och vill klappa henne.

Wilmas nya favovritleksak, den verkar kul tyckte Miso.

 Slicka rent glassburken, mums fillibabba!

I morgon bär det av till Stallarholmen för valpträning igen. Vi har nog hunnit med det mesta på läxan tror jag även om vi inte är klara med allt. Håll tummarna för lika bra väder som idag, så kanske vi kan vara ute lite mer. 

Bara 25 meter än så länge, så att vi kan bygga en liten inhägnad för valparna. Wilma håller sig på tomten med undantag för att hon springer till den ena grannen. Med en valp skulle det kanske gå att hålla koll, men med två... Igår var de överallt och ingenstans så då beslutade jag att det måste bli ett stängsel. Men det är ju så förbaskat dyrt med staket. Hittade dock lite billigare på Jula.

Nu börjar vi med 25 meter så får vi bygga ut sen. Det går ju åt en del till 2600 kvm tomt! :-( Men kan man bara ha så att man kan släppa ut dem närmast huset så räcker det bra till. Nu när det förhoppningsvis ska bli vår så vill man ju kunna vara utomhus utan att tänka på att passa valp hela tiden.

Wilma och Miso, 14 veckor 10,9 kg.

Jag och Wilma har kört vittringsdiskriminering med post-it-lappar. Först så chansade hon hejvilt, men nu har hon börjat att förstå vad det går ut på och kan välja rätt post-it-lapp bland ett 10-tal. Ska föra över det på vittringspinnarna sen, ska bli spännande om det går lika lätt.

Miso och jag har fortsatt med våra läxor och hon är jätteduktig. Nu när hon kan backandet så börjar hon alltid med det. Från att alltid bjuda sitt hela tiden till att bara backa hela tiden. Ingångarna börjar att bli allt bättre. Vi har tagit bort klossen och hon kommer in och sätter sig i utgångsposition. Igår när jag skulle träna buren och ställde mig bredvid den så kom hon och satte sig i utgångsposition. Det gäller att inte fastna på en sak i träningen för de snappar upp så himla fort.

Från att dammsugaren var en ganska skum pryl så har den nu blivit något man gärna ligger framför när jag dammsuger. Jag får nästan fösa Miso framför mig med dammsugarmunstycket för hon är i vägen hela tiden.

Nu på eftermiddagen när jag var ute så gick jag förbi arga gubben. Jag såg att han var ute på sin tomt men låtsades inte om honom (hade Wilma i koppel och hon gick fint bredvid). När jag kom förbi så vrålade han "skaffa katt istället". Jag hade bestämt mig för att om jag skulle möta honom så skulle jag konfrontera honom. Misstag.

Han började på en gång att gapa om att såna som jag inte ska ha hund att det är något fel på min hund, bla bla bla. Jag gick fram till honom och frågade om jag kunde få prata med honom. Började med att be om ursäkt för att Wilma hade sprungit fram till honom och hans hund, att hon naturligtvis inte ska göra det. Men sa också att han skulle ge f:n att sparka min hund.

Han svarade med att "släpp loss hunden så ska jag sparka'na en gång till". "Den där hunden har något fel i huvvet", "Du kan ingenting om hundar, gå en kurs eller gå till en hundspykolog eller nåt..." BLA BLA BLA BLA. "Skaffa en katt istället". (Han skulle bara veta att jag har en till hund hemma.)

Jag sa åt honom att han inte har någon aning om vad jag kan om hundar, att han varje gång han träffar mig gapar och skriker på mig och bad/sa åt honom att aldrig mer säga något alls till mig om vi möts. Han svarade med "Du har ingen historia här, det vore f:n bättre om Tommy bodde kvar (förra ägaren)". "Och de där Gustafssons (Gerd och Lasse) är idioter, deras hundar har inte varit kloka någon av dem..."

Det slutade i alla fall med att jag var lika upprörd som sist fast jag försökte att hålla mig lugn. Det är otroligt obehagligt med en person som konstant vrålar på en, och som överhuvudtaget inte går att säga något åt. Jag kommer alltid att vara orolig för att träffa honom, med och utan hund. Det är faktiskt den enda gången i mitt liv som jag har önskat något död, förångad från jordens yta. Jag vet att jag inte borde ta åt mig men det gör mig väldigt obehaglig till mods. Det är precis sånt där som gör att jag nästa gång jag möter honom kommer att spänna mig vilket kommer att få effekt på Wilma.

Igår åkte jag och Wilma till Nacka BK för att träna lite bara hon och jag. Jag ställde som vanligt upp rutan först och körde sen lite fritt följ så gott det gick i den upptrampade knöliga snön.

Det gick jättebra med tanke på omständigheterna. I språng marsch sprang hon snyggt bredvid mig i en bra trav men med god fart.

Sen körde vi inkallning med ställande. Det gick apdåligt, jag försökte på flera sätt men antingen sprang hon och ställde sig utan mitt kommando eller så stannade hon först efter en och en halv kroppslängd (utan bromsmärken...). Jag blev bara otåligare och otåligare. Hur ska jag lösa detta?

Vi ställde upp och skickade på rutan. "QUÉ?!? Menar du att jag ska springa fram och lukta i snön?" "Nähä, menar du att jag ska springa fram och ställa mig precis framför rutan?", "Vid ena konen då????"...

NEJ JAG MENAR MITT I RUTAN!!!!!

  10 andetag, lämna det momentet för ett tag.

Hopp över hinder. Wilma hoppar ut och sätter sig precis vid hindret. SUCK! Vad har hänt?

Platsliggning. Lade ner Wilma och pulsade i knähög snö bakom planket. Såg inget eftersom jag valt sidan där man faktiskt inte alls syns och där det inte finns några hål (till skillnad från andra sidan där det bara är hål). Jag chansade på att hon låg kvar och stannade 3 minuter. När jag kom fram låg hon snällt och fint på samma ställe och så lugn ut. JA!    med förnyad kraft och lust pulsade jag tillbaka och satte upp henne.

Vi provade med hindret igen och fick till ett hyfsat hopp. Provade rutan igen och stod nära. Hon sprang mitt i och fick en dunderlek som belöning. Sket i inkallning med ställande eftersom det är en riktig humörsänkare. Körde apporteringen som också gick hyfsat, hon sätter sig ibland för långt ut och ibland snett. Men idag tog jag vad jag fick.

Läggande under gång och fjärren fungerarde också hyfsat, men inte toppoäng idag.

När jag gick därifrån så kände jag att jag nog inte ska starta Wilma i några fler tävlingar. Hon kanske ska få bara vara familjehund utan krav på sig utan bara aktivering. Jag kan ändra på mig   .

GÖR INTE HUNDEN SOM JAG VILL, SÅ ÄR DET FÖRMODLIGEN FÖR ATT JAG HAR GJORT DET FÖR SVÅRT ELLER INTE TILLRÄCKLIGT ROLIGT UTIFRÅN MIN HUNDS KAPACITET!   

Men just nu känns det ju roligare att träna valpen, kravlöst. Men det kommer nog att ändra på sig när man oundvikligen börjar att känna krav på att det ska bli något också. Jag vill dock försöka hålla det roligt och någorlunda kravlöst.

MISO

Backande. Med Miso satt helt plötsligt backandet igår. Vi skulle träna något annat, men så började hon backa långt så då plockade jag upp det istället. Tidigare så har hon backat två tre steg och när jag sen har försökt vänta ut henne så har hon backat tre steg och satt sig istället. Men igår backade hon två tre steg och sen när hon inte fick utdelning så backade hon två steg till. Kul när poletten trillar ner. Jag provade om jag kunde få henne att backa upp på ett litet trappsteg vi har på väg in i köket. Men det blev för svårt. Nu på morgonen provade jag igen och då klev hon faktiskt upp en gång med bakbenen på trappsteget. Fick det bara en gång, men i alla fall   

Greppa saker. Jag har också försökt att få henne att greppa en gummipinne. Hon duttar och duttar hårt. Kanske någon slick, men jag har ännu inte fått henne att öppna munnen som för att greppa pinnen. Om jag slänger iväg den gör hon det. Men då tar hon hellre på sidan på pinnen eller i snöret och gnager lite. Jag vill att hon ska greppa pinnen mitt på. Nu på morgonen bytte jag pryl till en liten gummipipis, den greppar hon och springer t o m och hämtar om jag slänger iväg den. Vi får börja med den så kanske jag kan överföra det på den hårdare gummipinnen sen och till sist till apportbocken. Tanken är att få ett bra grepp utan tugg så som jag har jobbat med Wilma.

På Wilma har det fungerat jättebra och hon har numera ett bra grepp om apportbocken och kan kampa med de flesta prylar som jag erbjuder henne. Hon har förstått konceptet och t o m börjar tycka att kampandet och leksaker är kul. Alltid något!  

Nu har jag dessutom tagit bort klossen på Miso. Hon kommer in fint och ställer eller sätter sig bredvid mig. Jag har inte bett henne att sätta sig det gör hon spontant ibland, gör hon det och sitter rakt så har hon fått belöning, annars väntar jag ut henne så att hon rättar till sig. Några gånger har jag klickat henne för att komma rakt emot mig och sen kastat godiset bakom mig på vänster sida. Så att hon vet att hon ska komma in rakt och inte hamna för långt fram. Det är kul att det från en dag till en annan helt plötsligt fungerar, det är som om allt måste processas i rätt ordning innan det faller på plats.

Igår var vi på båtmässan och köpte en flytväst åt Miso (och sittbrunnstält åt båten som var betydligt dyrare...). Det är så bra att det finns alltid saker att köpa...

Sen var vi bjudna på försenad födelsedagsmiddag för mig hos kompisar. Jag fick en superknäpp och rolig present. Espressokoppar med hundvalpar på. Tack familjen Tallec för god mat och fina koppar   

Skrattade ännu mer åt dem idag när jag vände på koppen och det stod att de inte var till för att dricka något ur. Förmodligen bara leksakskoppar   

WILMA

Innan vi kom dit så ringde jag för portkod och då frågade Nina om de inte skulle hälsa på Wilma. Jag blev glad för äntligen så tog någon själv det initiativet. Det största problemet är som sagt inte att träna hunden, utan att få folk att förstå att man tränar hunden. I detta fallet en hysterisk tollare som skriker av förväntan.

Sagt och gjort. Wilma hade samma förväntan som vanligt när vi kom in, jag höll henne i ganska kort koppel och ingen hälsade på henne eller ens tittade på henne eller Miso. Vi pratade på som vanligt och Wilma blev tystare och tystare. Det gick egentligen ganska fort att bli tyst och då fick hon ett grisöra och var helnöjd med det. Barnen fick lämna henne i fred och det gick väldigt bra. Jag önskar att flera kunde förstå mig när jag ber dem att bara ignorera. Oftast så försöker de men kan ändå inte låta bli att titta på henne och säga "ja, ja...vi hör dig". Det bästa är att totalt låtsas som att hon inte finns tills hon är tyst.

MISO

Häromdagen fick jag chansen att göra en del av hemläxan - shejpa ett föremål. När jag skulle dammsuga stod Miso och skällde på dammsugaren. Jag stängde av den och började klicka henne för att hon var tyst och närmade sig dammsugarmunstycket och dammsugaren. När hon kunde det satte jag på dammsugare och gjorde samma sak. Sen hade jag en tyst hund men som var i vägen hela tiden när jag dammsög. Eftersom hon ville vara nära den där grejen som droppade godisar   

Att träna burlekar är en del av hemläxan. Filmen blev lite lång, ni får snabbspola om ni inte orkar  . Vi har tränat buren förrut men nu lade jag på störningar och kommandon. Samt testade om kommandona fungerade då jag stod på olika sätt och från olika avstånd. Jag försökte att variera mig ganska mycket. Miso börjar att bli riktigt duktig på buren även om jag ännu inte kan lämna henne så länge eller på längre avstånd.

Denna film blev ännu längre. Eftersom jag hade tränat lådan tidigare och hon har greppat det så provade jag att ta en mindre och mindre låda. Den minsta ställde till lite problem men hon var så uthållig och söt i sina försök.

På eftermiddagen gick jag och Wilma en långpromenad, det blåste lite kallt men vi gick i raskt tempo och blev varma. Vi har en ganska lång runda som vi brukar gå och där man går förbi en handelsträdgård/fik. Jag ringde Peter sa åt honom att ta Miso och möta upp med mig där på tillbakavägen eftersom det såg så mysigt ut då flera satt där i solen och fikade och blickade ut över vattnet. Miso var ganska trött när vi kom tillbaka, men det har gått över nu :-)

Jag älskar att ha helger som inte är överplanerade och man kan spontangöra saker.

Jag måste skriva ner läxan vi har till nästa kurstillfälle i Stallarholmen.

Träna burlekar (gå in i buren, stanna kvar i öppen bur trots retning/störning, sitta kvar när burdörren öppnas samt komma ut på frikommando från olika riktningar o avstånd).
Detta har vi påbörjat och ska utveckla.

Träna in olika belöningar, nya lekar både med och utan föremål.
Detta måste vi träna mycket på. Godismonstret vill leka när jag separerar det från klickerträningen, men inte så fort jag börjat klicka under ett pass.

Vi ska shejpa en huvudrörelse.
Har tidigare shepat in att hon tittar åt sidan, vilket sen blev en snurr. Nu ska jag klicka in att hon ska nicka/bocka.

Shejpa in en annan rörelse.
Jag håller på med backa och gå ut ifrån mig. Igår började jag träna ligg, men är osäker på hur jag ska gå vidare med detta.

Shejpa in något som involverar ett föremål.

Jag har börjat att träna Miso på att gå upp på en balanskudde samt att kliva i en låda.

Läsa igenom de papper vi fick och rangordna hundens 10 bästa belöningar samt 10 bästa aktiviteter (oavsett om vi gillar dem eller inte...typ äta bajs...urk)

Samt mejla Anna om det är något speciellt vi vill träna in.
Jag ska fråga om ligg samt hur jag ska träna in musmattan på bästa sätt (även om Anna verkar ha tagit bort den nästan helt ur sin träning).