Det är inte det enda som är dåligt. Idag har jag agerat sjuktransport, hushållerska, sjuksköterska. Peters rygg pajade i lördags, totalt. Han har spelat innebandy och känt av ryggen och i lördags var vi nere vid badet och hjälpte till att bygga bastu. Att stå hukad och nerböjd och såga var nog inte det bästa. På kvällen var vi på Hasseluddens Yasuragi vilket var fantastiskt skönt. Men det är ju mycket badanden i varma källor och det var nog inte så bra för hans rygg. Men med lite vila och några svängar till naprapaten så ska det nog bli folk av honom igen också. Det är första gången han har ont på riktigt någonstans i kroppen så det är en helt ny erfarenhet för honom.

Någon hundträning har det inte blivit tal om eftersom jag dessutom jobbar dygnet runt nu för att bli klar med vissa projekt. Ikväll när jag skulle träna lite och leka med Miso så kampade vi loss en tand så det skramlade mot golvet. Jag har varit försiktig eftersom jag vet att hon håller på och byter tänder och det var ingen våldsam lek så tanden måste ha suttit ganska löst. Men det blödde lite, var en kindtand.

Miso har nog kommit in i en ny valpfas. Hon har blivit spökrädd. Från att inte ha brytt sig särskilt mycket så reagerar hon nu på allt möjligt, t ex när Peter rör sig i ett annat rum eller skrammel från köket. Igår protesterade hon dessutom för första gången då vi skulle klippa klorna. Det är som om hon helt plötsligt har blivit medveten om sin egen roll och förmåga.

Idag har jag för första gången varit på mammografi. Det var ju inte så skönt, men jag har väntat på att bli kallad så jag var ändå nöjd med att ha fått det gjort. Känns som en ganska lindrig uppoffring och "försäkring". Fick denna länk av en kompis.

Sjukhuspersonalen dansar för att bekämpa bröstcancer!
Om filmen visas 1 000 000 gånger på You Tube donerar företaget som tillverkat handskarna pengar till bröstcancerbehandling.
Så titta på filmen och skicka den vidare.

Trevlig helg alla!

Valparna börjar att bli stora nu. Vi vägde Miso nu ikväll, 18 kg!!!

Idag har Lystra varit här och i morse fick valparna följa med ner och träffa gänget. Systrarna sköter sig bra och njuter av att få springa lösa med de andra hundarna. Efter det sov de gott vid mina fötter hela förmiddagen. På eftermiddagen var de så snälla och"hjälpte" mig i trädgården. Wilma och jag tog en träningsrunda på eftermiddagen.

FRITT FÖLJ

Jag gjorde ett långt fritt följ. Jag har börjat att köra språng marsch med vinklar och vändningar. Jag vill att Wilma ska lära sig att hänga med och vara i position. Dessutom så tror jag att hon tycker det är ganska kul att springa med mig.

RUTAN

Jag körde rutan från alla möjliga håll och avstånd. Hon ställer sig gärna i framkant vid ena konen, men vi hade några klockrena skick. Jag tror att det bara är att nöta. Hon kan den men måste bara bli helt säker.

INKALLNING MED STÄLLANDE

Likaså inkallning med ställandet. Jag körde några korta ställanden framför mig och sen några på olika avstånd, företrädelsevis med långt avstånd mellan oss och att hon skulle stanna bara efter några galoppsprång emot mig. Jag vill att hon ska vänja sig vid att hon kan ställa sig långt ifrån mig. Jag tror att jag ska ta hjälp av medhjälpare här så att hon kan få en avståndsbelöning.

FJÄRREN

Utan pip och med bra skiften.

APPORTEN

Ikväll körde jag lite stimuluskontroll på apporten, med nonsensord. Och jag väntade länge med att ge kommando för att få lite mer stadga i momentet. När hon apporterade så gjord hon det bra.

Det var en jätteskillnad att träna nu ikväll mot igår. Jag var inte ett dugg nervös så det smittade inte över på Wilma. Däremot blir det ju lite annorlunda än på träning då vi går in på appellplanen, jag sätter upp koner etc. Wilma var på G redan från när vi klev ur bilen igår. Jag måste börja att träna mer tävlingslikt. Men det är ju svårt att sätta sig en kvart eller mer och "vänta på sin tur" så som man måste göra på tävlingar.

Jag kanske ska börja att låta Wilma var kvar i bilen medans jag sätter upp konerna när vi tränar och sen låta henne vara kvar i bilen och vänta på sin tur på tävling. Det svåra är att Wilma är så olika från tävling till tävling. Ibland behöver hon dämpas och ibland peppas. Det gäller att läsa av henne från tillfälle till tillfälle.

Har även tränat lite med MisoFiso. Följer min lilla träningsdagbok :-) Hon är ju naturligtvis den mest intelligenta lilla valp som finns.

Ikväll var jag och Wilma iväg och testade våra kunskaper. Taggad är bara förnamnet. Fort och fel skulle man kunna sammanfatta kvällens övningar.

PLATSLIGGNING 10

Denna är jag mest nöjd med eftersom det har varit ett lite svajigt moment. Det var en rörig platsliggning ikväll där 2:orna fick ha platsliggning tillsammans med de som körde 1:an. De gick alltså tillbaka till sina hundar medans vi väntade en minut till. Vi var dessutom gå över ett dike, upp för en slänt och gömma oss bakom ett buskage så det hela var säkert lite märkligt. Men Wilma låg som en sfinx hela tiden.

FRITT FÖLJ 6,5

Detta var kvällens besvikelse för det har gått så bra på träning och jag vet att Wilma kan bättre.

INKALLNING MED STÄLLANDE 5

Dels var längden mellan Wilma och där hon skulle stanna mycket kortare än mellan där hon skulle stanna och mig. Avståndet från mig blev alltså långt. Dessutom så glömde jag bort att jag på senare tid har börjat träna in ett annat kommando .

LÄGGANDE UNDER GÅNG 8

Wilma satte sig först och det gick lite långsamt.

RUTAN 7

Wilma stod i rutan fast vid ena konen och jag tog ett dk och flyttade in henne i mitten. Korkat, hade jag ju inte behövt eftersom hon faktiskt stod i rutan.

APPORTERINGEN 0

Taggad hund tjuvstartade

HOPP ÖVER HINDER 9,5

Jättebra uthopp, ett litet gläfs och dåligt avslut.

FJÄRREN 7

Gick bra förutom ett litet gläfs.

HELHET 8

Tack för sällskap Helena och Lystra.

Fast vi var lite sena in i utställningsringen. Har ingen vidare rutin på det där med utställning och som jag redan visste så är det verkligen inte min grej . Idag har Miso och Lystra fått prova på och springa vänstervarv på Flatshow i Södertälje. Lite fånigt kändes det att springa eftersom det bara var jag och Helena i vår grupp, hade tänkt att man skulle kunna smälta in i mängden Om det blir någon mer gång så får jag fixa en handler till Miso.

Syrran vann och Miso kom tvåa (hade ju varit roligt om det hade varit några valpar till). Tydligen var det något med vårt kors som inte var som det skulle, hade Miso viftat lite på svansen så hade vi kunna skyla över de mindre fördelaktiga kroppsdelarna. Men jag tycker att vi fick fint omdöme ändå.

"Feminin tik, bra proportioner. Bra huvud och uttryck. Trillräckliga vinklar fram och bak. Bra ben och tassar. Välformad bröstkorg. Något brant i korset. Rör sig väl med bra steglängd. Trevligt temperament."

Det var en superfin dag, solen gassade och jag känner att jag har fått lite färg. Vi fick också träffa vår uppfödare Annika med familj. Och lilla syster Polly plutt, som minsann inte längre är en plutt, utan lika stor som fisen. Polly linkade obekymrat runt på sitt gipsade ben och har utvecklat ett intressant sätt att huka sig när hon kissar.

Wilma har jag råkat anmäla till tävling i Sandviken  . Jag ska upp till min mamma och tittade om det var någon tävling samtidigt vilket det är. Känns fortfarande inte som vi är klara så vi får ta det som en träningstävling. Kanske hoppa över de momenten som fortfarande inte känns helt hundra.

Men det har varit riktigt roligt att träna Wilma på sistone. Hon är vaken, pigg och med på noterna. Bara positiva vibbar. Wilma är en fantstisk liten hund, ibland glömmer jag bort hur mycket hon faktiskt kan. Hon lär sig fort och är extremt lyhörd. Det fascinerande med henne är att hon läser mig som en öppen bok och agerar därefter. Det känns verkligen som om vi har ett särskilt band. Miso Fiso är också en fantastisk liten (snart stor) hund, även om vi inte har utvecklat samma band ännu. Men hon är cool, låg i buren idag utan ett pip och är lätt att ha med sig   

Jag skrev ett långt inlägg häromdagen om sista kurstillfället, men det försvann innan jag hann spara . Så det får bli en kortare variant här.

Vi fortsatte med baklängeskedjning. Lätt in teorin men ack så lätt att baka in oavsiktliga misstag. Vi fick bygga nonsenskedjor dels för att

1. Det är roligt

2. För att det är nyttigt att öva att kedja utan att det behöver bli ett tävlingsmässigt färdigt moment. Och så att man inte strular till dessa innan man kan baklängeskedja.

3. Det är lätt att man låser sig vid tävlingslydnadsmoment, man vet hur de ska se ut och jag tror att det är svårt att vara kreativ och tänka fritt när man  har det som fokus.

Vi fick skriva ner de grundfärdigheter/färdigheter och trix våra hundar har verbalt eller fysiskt stimuluskontroll på lappar som sedan veks ihop. Sen fick vi dra 4 lappar och försöka göra en kedja av de fyra färdigheter vi dragit.

KEDJA 1

Första omgången fick jag: Inkallning - Give me five - ta föremål - hoppa över hinder.

Inkallning byttes mot att Wilma ropades in till mig med ett kom för att hon inte skulle behöva göra ingången. Hon ropades alltså in, kom fram till mig och satte sig, vi gjorde "Give me five", jag reste mig och vände mig mot hindret, gav henne föremålet och kommenderade hopp.

Kedja:

Hopp (dunderbelöning)

Ta föremål - Hopp (dunderbelöning)

Give me five - Ta föremål - Hopp (dunderbelöning)

"Inkallning" - Give me five - Ta föremål - Hopp (dunderbelöning)

Först kollade vi av så att alla länkar fungerade enskilt. Sen började vi att sätta ihop länkarna enligt ovan. Man belönar alltså BARA efter sista länken i kedjan. Skulle man råka belöna mellan eller hunden gör något den inte ska göra så bryter man kedjningen och börjar om.

INGEN KEDJA ÄR STARKARE ÄN SIN SVAGASTE LÄNK!

Skulle någon länk vara för dålig får man bryta och träna den enskilt och börja om med kedjningen sen.

KEDJA 2

Min andra kedja blev: Gå  runt en hink - Gå fot - Sitta under gång - Backa

Här var jag tvungen att tänka till eftersom Wilma inte kan sitt under gång och jag ville inte stanna och kommendera fot i ett fotgående eftersom hon ska göra det automatiskt i en halt. Vi var alltså tvungen att först träna in sitt under gång.

KREATIVT OCH LEKFULLT

Detta med att dra lappar var roligt. Dels för att man får på pränt vad hunden faktiskt kan, det kan vara svårt att komma ihåg annars. Dels för att kedjorna blev olika varje gång och man var tvungen att tänka till för att få bra övergångar mellan länkarna. Så att hunden kommer från rätt håll man själv står åt rätt etc. Det kräver lite tankearbete, men är ett lekfullt och opretentiöst sätt att träna in kedjning.

Tyvärr så var detta sista dagen på kursen. Det har varit riktigt roligt och har ni en chans att gå hos Anna så gör det, jag gillar verkligen hennes sätt att lägga upp kurser och få var och en att känna att man faktiskt har lärt sig något och går framåt. Det var riktigt roligt att träna Wilma nu sista gången. Hon kan en massa saker och har lätt att snappa upp nytt  . Jag ska nog lägga lite mer fokus på henne nu också, hon har ju fått stå tillbaka för valpen.

Oups! Det blev visst ett långt inlägg i alla fall   

Nu är min klickertränarkurs hos Anna nästan slut, bara morgondagen kvar. Tråkigt för det har varit mycket givande och roligt. Men nu hittar min bil nästan dit av sig själv, så vem vet, det kanske blir fler kurstillfällen där framöver?!

På dagens schema stod baklängeskedjning. Men eftersom de i kursen har lagt till ett nytt kapitel om flyt så klämde Anna in ett sånt teoripass också. Sen fick vi praktisera på några beteenden för att testa om vi har flyt. Jag valde Sitt, ligg, stå och greppa leksak. Jag började med sitt följt av greppa leksak. Båda med bra flyt (hunden frivilligt erbjuda flera repetitioner, utförda på samma sätt hela tiden och med bra tempo). När jag sen nästa pass skulle prova Ligg så tyckte Wilma att det var en bra idé att hålla sig till Sitt, för det fungerade ju förra gången. Till slut gav jag upp och tog handtarget istället eftersom det är så tydligt och inte alls likt vare sig sitt eller ligg. Wilma hade bra flyt i detta också, duttade hårt och precist.

Efter nästa teoripass som handlade om baklängeskedjning fick vi även prova på det i praktiken. Vi skulle utan stimuli få hunden att utföra beteenden och sen baklängeskedja dem. För att göra det tydligt för hunden så hade Anna valt en liten kedja som bestod i att: hoppa över hinder, lägga/sätta sig på en dyna. Om inte hunden kan sitt och sitta på dynan resp hopp över hinder så måste detta brytas upp och tränas in först i mindre delar.

Baklängeskedjat:

1. Frivilligt sittande på dyna

2. Hopp över hinder - Frivilligt sittande på dyna

Wilma fixade det ganska snabbt så då fick jag hitta på en ny baklängeskedjning. Hopp över hinder runda en hink och hoppa tillbaka till mig. Var först tvungen att shejpa in runda en hink separat.

1. Hoppa tillbaka till mig

2. Runda hinken - Hoppa tillbaka till mig

3. Hoppa ut - Runda hinken - Hoppa tillbaka till mig

Även detta fixade Wilma snabbt, så då var jag tvungen att hitta på ytterligare en kedja. Usch vilken dålig fantasi jag har. Men som Anna sa, det behöver inte vara så märkvärdigt. Det var principen vi var ute efter. Denna gång lyckades jag få in en liten oavsiktlig framåtkedjning också. Givetvis var det när Anna såg på också (oups! :-P). I morgon kommer vi att fortsätta med baklängeskedjningen med grundfärdigheter vi har stimulikontroll på.

Gick av stapeln på Värmdö BK. Tur att jag inte tog med Wilma för på Värmdö BK har de skjutbana precis bredvid appellplanerna och i dag pangades det rejält. Vet ju det sedan tidigare så det fanns en tanke med att lämna Wilma hemma. Miso har inte hört skott sedan hon bodde hos uppfödaren och det sista jag vill är ju att Wilma ska "smitta av sig". Miso reagerade inte nämnvärt, tittade upp någon gång, men fortsatte sen med det hon höll på med.

Går man upp en bit i skogen så kommer man till en jättestor äng, tyvärr är det mycket sorkhål och någon såg en huggorm som jäste i solen. Vi höll oss på ett mycket litet område och valparna fick inte göra/röra sig mycket alls.

De andra körde stadgeövningar. Miso fick sitta och titta på mycket, hon fick inte ens hälsa på de andra hundarna. Hon pep några gånger och jag belönade henne när hon satt tyst. Jag gjorde mattleken med henne. Fick henne att gå till mattan och sätta sig, använde omvänt lockande och fri-signal. Hon var jätteduktig, det är bara att fortsätta och länga tid och avstånd.

Jag gjorde även den lilla dirigeringsövningen jag och Helena gjorde för några dagar sedan. Satte ner Miso, använde omvänt lockande för att hon skulle sitta kvar då jag lade godis i skålen. Sen visade jag på skålen, klickade några gånger för att hon tittade dit jag pekade och gav sedan ett varsågod. På den lilla stund vi tränade så blev hon både bättre på att sitta kvar då jag gick bort och lade godis i skålen, det gick fortare att fokusera på var jag pekade och hon förstod mitt "varsågod - hämta belöning".

Sen fick Helena hjälpa mig att fixa till Misos öron inför nästa söndags drabbning i utställningsringen. Nu har min lilla valp inte fina lurviga öron längre, nu ser hon ut som en minivariant av en vuxen flat.