Nu drar vi till sjöss. Må solen skina på er!

kram

Här är en av jobbgrejerna som jag har svettats med nu i vår. Vill passa på att göra lite reklam för Stockholms skärgård :-) Har ni inte bokat semestern ännu så kan detta vara ett tips.

www.minisemester.nu

Den här dagen har varit mastig. Vi började med att åka från Sandviken strax efter lunch. När vi kom till Järva krog tog det stopp. Köerna ringlade hela vägen mot Norrtull, Essingeleden och ner i Södra länken. Stress!!! Det tog 1,5 timme extra att komma hem. Jag hann precis slänga in grejerna hemma klämma i mig en macka och sen bar det i väg igen, tillbaka samma väg i ytterligare köer. Pust, vi hann precis till samlingen i Vällingby. Stackars Wilma fick ligga i bilen största delen av dagen.

Trots det hade hon väldigt bra attityd. Även om vi inte lyckades knipa ett förstapris så är jag nöjd med Wilmas attityd. Till råga på allt så var det en skjutbana bredvid. Det lät som något militärt för det smattrade hela tiden, som ett knatterband. Wilma noterade det men brydde sig inte nämvärt!!! Skotten var inte helt nära men jag är ändå jätteglad att hon inte reagerade mer, med tanke på tävlingssituationen och allt.

Nu vet jag inte om jag ska försöka mig på ettan igen, vad tycker ni? Det vore kul att knipa ett Lp1 samtidigt som jag gärna skulle vilja börja träna in 2:ans moment på allvar.

Kvällens resultat:

Platsliggning 10

Tandvisning 10

Linförighet 8,5 omdöme: sneda sitt varierande position (idag var jag noga med att inte ta några extrasteg och sprang ordentligt i språng marsch, tävlingsledaren sa att det var ett av det snyggaste linförigheter ikväll)

Läggande 6,5 omdöme: kliar sig, ngt segt (Wilmenlund fick ett anfall av loppor precis när vi skulle börja fria följet...)

Inkallande 9,5 omdöme ngt segt tempo

Ställande 0 (Wilma satte sig!!!)

Apportering 7 (hon släppte apporten, det var en ganska tunn pinne på apporten och hon höll den vingligt, jag har börjat träna på greppande så vi ska nog få ordning på det också)

Hopp över hinder 10 (jag är jättenöjd med hennes ingång)

Helhetsintryck 8,5 (det är kul nu att hon faktiskt börjar att bli lite säker i tävlingssituationen)

Synd på ställandet, det brukar hon nita bra på träning. Vet inte om jag var otydlig och sa det på något annat sätt än jag brukar. Och jag tror vi hade haft bättre på läggandet om inte Wilmenlund börjat klia sig. Om inte om fanns...

Några tyckte att domaren gav låga betyg. Jag vet inte, jag tycker alltid att det är någon som säger det på tävlingar. Jag tycker att det viktigaste är att domaren är jämn, inte som i Haninge förra veckan då en hund fick charmpoäng och lika många poäng som en Malle som var jätteduktig. Då blir man fundersam. Jag tyckte nog att domaren ikväll var rättvis, mina poäng var nog vad jag förtjänade.

Vad tycker ni? ska vi ge ettan en chans till?

Wilma emottager tacksamt alla tips. I morse så hoppade Wilma glatt upp för att väcka mor. Till hennes stora förvåning (och dubbla glädje) låg Flisan där!!! Åh vad spännande, men hon vågar ju inte riktigt gå fram. Hon trampade istället runt med sina hårda små tassar, satte sig i mors ansikte och vrålstirrade på katten. Flisan låg coolt kvar men hade STENKOLL.

Tur att jag har en så tålig mamma, även om hon tycker att Wilma är väl flamsig och klumpig. Hon har verkligen hårda tassar när hon dundrar upp i sängen och hårda armbågar när hon plaskar ner sig. Ni förstår kanske att förväntan är stor när vi är på väg hem till mor. Förutom katten så blir man ompysslad av gammelmatte, får bollar kastade och mat som ramlar omkring.

Kvällsmys med gammelmatte.

Helena har anmält oss. Kul! Tills dess ska jag träna passivitet med Wilma så att hon kanske är lite lugnare. Jag ska gå ut med spårsele/lina utan att hon får göra något. Ibland har hon en tendens att jaga upp sig ännu mer när jag kräver av henne att vänta. Sen ska jag ta tag i skotträdslan, Peter får låna startpistolen från båtklubben. Jag vill gärna fortsätta att träna jakt, det är något Wilma verkar tycka är jättekul.

Jag ska börja träna in burleken. Det är inte så hemskt som det låter. I helgen fick vi se en film med Susan Garret om hur man tränar in burleken och vilken användning man kan ha av det, se lite kort filmklippet nedan som är introt till filmen (försök bortse från den hopplösa musiken...). Hunden ska tycka att buren/kojan eller vad man nu vill kalla det är en rolig del av träningen. Hunden väljer själv att gå in i buren för att den vet att den kan bli utkallad närsom helst. Buren blir liksom som ett startblock för det som ska komma. Jag tänkte börja med att träna in Wilma på en matta (mattleken), som sen kanske kan överföras till buren.

Jag tror det är bra att ha en matta, den kan jag ta med sen i t ex skogen för att Wilma ska få vanan att vara lös och ändå passiv.

Det har REGNAT och när det inte regnade så JÄTTEREGNADE DET!!! Men vi är ju ruttade hundmänniskor, så det var bara att sätta på sig regnstället och gå ut. För er som har saknat oss så är det noll täckning på mobil och bredband på landet utanför Hedemora. Men vi har kört så hårt så jag hade nog ändå inte orkat blogga.

Efter kursen kan jag konstatera att jag och min crossover stollare har lång lång väg kvar. Jag har gjort så mycket fel och blandat olika metoder. Aja baja enligt strickt klickerträning. Jag har hållit på för länge med en grundfärdighet och bara tränat det på ett sätt. Jag har dålig tajming och är inkonsekvent. Inte många rätt i skolboken. Jag får glädja mig åt att jag kan ägna mig åt hundträning en lång tid framöver och att det finns mycket att lära :-)

Diesel, 4 månader satt ALDRIG still, det är ett under att han överhuvudtaget fastande på bild!

Det var 3 ekipage på kursen. Maria med världens sötaste lilla Löwchen, Diesel 4 månader och Florens med ståtliga Aussien Milton, 5 mån. Fräscha och oförstörda hundar. Och så Wilma stollare. Och Marys 2 tollare som inte fick göra mycket på hela helgen.

Milton, 6 mån (och en Dieselsudd i förgrunden).

Vi har jobbat med draglek för att bättra på gripande och hållande av apportbock, timing, kriterier, förstärkningsfrekvens, förstärkningskvalitet, handtarget som sen ska leda till säker inkallning i vardagen, bakvänd lockelse som kan användas i träningen lika mycket som själva klickern. Vi tittade även lite kort på burlekar, vilken nytta man kan ha av det.

Lyckades filma lite trots regn, lägger upp när jag har gått igenom om det bidde något.

I morse hade Mary lagt Viltspår. Wilma var jätteduktig och spårade jättefint och metodiskt. Jag måste träna på att hon inte ska pipa och skälla innan för att hon är så exalterad. Milton har tagit personspår men blodspår var något nytt. Det tog ett tag innan han riktigt förstod, men han hittade klöven och blev till sist lite besatt av den fast matte tyckte den var äcklig. För lille Diesel, 4 månader har nästan allt varit nytt denna helg. Men han har angripit allt med stor entusiasm och glädje. Viltspåret förstod han inte riktig, men han hittade klöven och blev lite besatt han också. Så nästa gång kommer han definitivt att veta vad det handlar om. Efter det var vi dyngsura och åkte tillbaka till Mary för att byta till de sista torra kläderna. Det tar på krafterna att bli nerkyld och blöt.

Wilma med sin nya pipis...

Det var en späckad helg och nu är jag så himla trött. Mellanlandade i Sandviken hos mor nu ikväll. Det är alltid lite smått hysteriskt när vi kommer hit för Wilma har så stora förväntningar, när gammelmatte sen dessutom mot bättre vetande har köpt en pipis i present så ligger nerverna på ytan. Det kommer att bli en tidig kväll!!!

I morse körde jag Peters lilla gröna upp till Falun för att gratulera världens snällaste brorson Joel på hans student. Jag trodde de skulle komma ut vid 14.30 eftersom det var så många klasser, men precis när jag parkerade vid skolan så ringde brorsan och sa att de kommit ut precis. Jag och Wilmenlund sprang så gott vi kunde ikapp deras flak för att hinna gratta innan de åkte iväg.

Eftersom de skulle åka runt hela Falun på flak och Joel inte ville ha med gamla faster!!! så bestämde jag mig för att åka vidare till Mary utanför Hedemora. Men Mary var inte där?! Jag var tidigare än hon hade räknat med. Men som tur är kunde hon ringa Göran 5 min bort som kom med nyckel och låste upp. Han frågde om vi var såna där "knäpp, knäpp" (läs klick klick). "Ja vi är knäppisar allihopa" :-)

I väntan på Mary och den andra kursdeltagarna så gick jag en promenad upp på berget ovanför alla sjöarna. Idag är det lite grått men jag kan tänka mig att det är fantastiskt vackert när vädret tillåter.

Nu ska jag sätta mig och jobba en stund innan de andra kommer. Bra att kunna ta med sig jobbet... Eller inte ?!? Det finns både för och nackdelar med att alltid vara uppkopplad och kontaktbar.

I morgon börjar klickerkursen, det ska bli jätteroligt. Vi hoppas på bra väder. Jag nöjer mig med uppehåll.

Här är film från gårdagens tävling. Tack till det entusiastiska kommentatorbåset :-)