Jag och Helena tränade en timme nu ikväll. Kände att jag var tvungen att få ett avbrott i jobbandet. Vi var hemma hos Helena på en fotbollsplan, endast upplyst av lamporna från gångvägen bredvid. Wilma var helspattig och gnällde hela tiden. Vi försökte oss på lite linförighet och hon hittar inte position och tappar position och gnäller. Jag höll på att bli vansinnig. Mitt humör var inte på topp och då ska man ju inte göra sånt som inte fungerar. Men jag undrar NÄR det ska fungera, just nu känns det som om vi aldrig kommer att få bukt med hennes störningskänslighet. Jag kommer att få harva på med samma moment i olika miljöer tills vi båda har nått pensionsålder.

Vi gjorde även inkallning med avståndsbelöning som Helena vaktade. Det gick bra. Även ställande med avståndsbelöning gick bra. Efter det gjorde vi lite linförighet när H kommenderade och det gick bra några svängar. Och som H sa, man ska ju nöja sig med det. Bestämma sig för att idag ska jag göra två bra svängar i linförigheten eller två bra ställanden etc. Och nöja sig när man fått de där två bra. Jag behöver någon som påminner mig ibland, tack Helena.