Igår var vi på båtmässan och köpte en flytväst åt Miso (och sittbrunnstält åt båten som var betydligt dyrare...). Det är så bra att det finns alltid saker att köpa...

Sen var vi bjudna på försenad födelsedagsmiddag för mig hos kompisar. Jag fick en superknäpp och rolig present. Espressokoppar med hundvalpar på. Tack familjen Tallec för god mat och fina koppar   

Skrattade ännu mer åt dem idag när jag vände på koppen och det stod att de inte var till för att dricka något ur. Förmodligen bara leksakskoppar   

WILMA

Innan vi kom dit så ringde jag för portkod och då frågade Nina om de inte skulle hälsa på Wilma. Jag blev glad för äntligen så tog någon själv det initiativet. Det största problemet är som sagt inte att träna hunden, utan att få folk att förstå att man tränar hunden. I detta fallet en hysterisk tollare som skriker av förväntan.

Sagt och gjort. Wilma hade samma förväntan som vanligt när vi kom in, jag höll henne i ganska kort koppel och ingen hälsade på henne eller ens tittade på henne eller Miso. Vi pratade på som vanligt och Wilma blev tystare och tystare. Det gick egentligen ganska fort att bli tyst och då fick hon ett grisöra och var helnöjd med det. Barnen fick lämna henne i fred och det gick väldigt bra. Jag önskar att flera kunde förstå mig när jag ber dem att bara ignorera. Oftast så försöker de men kan ändå inte låta bli att titta på henne och säga "ja, ja...vi hör dig". Det bästa är att totalt låtsas som att hon inte finns tills hon är tyst.

MISO

Häromdagen fick jag chansen att göra en del av hemläxan - shejpa ett föremål. När jag skulle dammsuga stod Miso och skällde på dammsugaren. Jag stängde av den och började klicka henne för att hon var tyst och närmade sig dammsugarmunstycket och dammsugaren. När hon kunde det satte jag på dammsugare och gjorde samma sak. Sen hade jag en tyst hund men som var i vägen hela tiden när jag dammsög. Eftersom hon ville vara nära den där grejen som droppade godisar   

Att träna burlekar är en del av hemläxan. Filmen blev lite lång, ni får snabbspola om ni inte orkar  . Vi har tränat buren förrut men nu lade jag på störningar och kommandon. Samt testade om kommandona fungerade då jag stod på olika sätt och från olika avstånd. Jag försökte att variera mig ganska mycket. Miso börjar att bli riktigt duktig på buren även om jag ännu inte kan lämna henne så länge eller på längre avstånd.

Denna film blev ännu längre. Eftersom jag hade tränat lådan tidigare och hon har greppat det så provade jag att ta en mindre och mindre låda. Den minsta ställde till lite problem men hon var så uthållig och söt i sina försök.

På eftermiddagen gick jag och Wilma en långpromenad, det blåste lite kallt men vi gick i raskt tempo och blev varma. Vi har en ganska lång runda som vi brukar gå och där man går förbi en handelsträdgård/fik. Jag ringde Peter sa åt honom att ta Miso och möta upp med mig där på tillbakavägen eftersom det såg så mysigt ut då flera satt där i solen och fikade och blickade ut över vattnet. Miso var ganska trött när vi kom tillbaka, men det har gått över nu :-)

Jag älskar att ha helger som inte är överplanerade och man kan spontangöra saker.

Jag måste skriva ner läxan vi har till nästa kurstillfälle i Stallarholmen.

Träna burlekar (gå in i buren, stanna kvar i öppen bur trots retning/störning, sitta kvar när burdörren öppnas samt komma ut på frikommando från olika riktningar o avstånd).
Detta har vi påbörjat och ska utveckla.

Träna in olika belöningar, nya lekar både med och utan föremål.
Detta måste vi träna mycket på. Godismonstret vill leka när jag separerar det från klickerträningen, men inte så fort jag börjat klicka under ett pass.

Vi ska shejpa en huvudrörelse.
Har tidigare shepat in att hon tittar åt sidan, vilket sen blev en snurr. Nu ska jag klicka in att hon ska nicka/bocka.

Shejpa in en annan rörelse.
Jag håller på med backa och gå ut ifrån mig. Igår började jag träna ligg, men är osäker på hur jag ska gå vidare med detta.

Shejpa in något som involverar ett föremål.

Jag har börjat att träna Miso på att gå upp på en balanskudde samt att kliva i en låda.

Läsa igenom de papper vi fick och rangordna hundens 10 bästa belöningar samt 10 bästa aktiviteter (oavsett om vi gillar dem eller inte...typ äta bajs...urk)

Samt mejla Anna om det är något speciellt vi vill träna in.
Jag ska fråga om ligg samt hur jag ska träna in musmattan på bästa sätt (även om Anna verkar ha tagit bort den nästan helt ur sin träning).

Wilma och Miso, 13 veckor.

Idag var Lystra här igen. Tjejerna har blivit så stora. Nu kan de hänga med ordentligt. På morgonen tänkte jag promenera ner till vattnet med hundarna men insåg ganska snart att det skulle ta en vecka att ta sig ner dig med två valpar som tuggar på varandras koppel och drar åt olika håll. På morgonen när alla ska till jobbet så kommer det bilar hela tiden och då vågar jag inte ha dem lös. Vi tog bilen ner istället och gick bara strandpromenaden.

På eftermiddagen däremot så tog vi en promenad ner och gick på isen. Jag hade valparna lösa och gick på, de hängde på. Vi slöt upp med Gerd och Lasse med Mallis och Posh. Stackars snälla Mallis hade två valpar hängandes i vardera mungipan. Wilma och Posh struntar de fullständigt i, men Mallis är spännande. Jag tror att Mallis kommer att uppskatta dem när de blivit lite större.

Miso och Lystra

Vi hann även med en biltur idag och alla var snälla och tysta i bilen. När jag lämnade dem för att gå in i affären så trodde jag kanske att det skulle sitta två fiskmåsar i buren när jag kom ut. Men det var två busiga systrar som brottades i buren. Oj oj oj vad de hade saknat mig... inte alls.

Klart vi får plats i Bian alla tre Wilma, sa systrarna Bus och klämde ner sig.

Miso och jag har tränat klossen. Hon kan kliva runt när jag flyttar mig runt den och kan komma in och göra ingångar. Jag provade att ta bort klossen för att se om hon förstår, men då kommer hon liksom av sig. Jag varvarde mellan att ha klossen och ta bort den och klickade för att hon kom in mot min vänstersida rakt framifrån och sen shejpade runt henne i en ingång. Vi är inte klara men en god bit på väg.

Vi har även tränat att gå ut runt en tunna och det gör hon jättebra. Både då den stod i ett hörn så att hon fick hjälp av väggarna och då jag ställde ut den mitt i rummet.

Med Wilma har jag börjat träna greppa metallapporten, vilken hon inte gillar. Men hon började att greppa den och bjöd även ett visst motstånd. Jag tror att vår träning att greppa och hålla även har gjort att hon kan greppa leksaker och kampa bättre. OCH att hon tycker kampandet är roligare. Tidigare så har hon tagit i allt väldig lätt och gärna släppt efter ett tag.

Wilma har också fått prova att gå runt tunnan. För henne tar det längre tid att lära sig men är mycket stabilare när hon väl har fattat. Det märks att hon är lite vanare att träna och utföra saker.

Idag när vi var ute på eftermiddagen tog jag med mig valparna och Wilma på en längre tur. Vi slöt upp med Gerd och Lasse och gick på isen, hundarna var lösa. När vi kom upp i skogen på stigen igen kommer plötsligt en man som bor här i området med sin BC. Han är en ilsken gammal bitter man och har sagt till mig förr att jag ska fostra min hund (när jag har passerat med Wilma och hon har skällt på hans hund/honom).

Han kom ner från en annan stig och genskjöt oss, vi såg honom inte och blev helt överraskade. Naturligtvis så sprang Wilma dit och bjäbbade. Han vrålade till mig att jag skulle ha koll på min hund och sparkade till Wilma i brösten så hon flög bakåt. Jag blev så upprör så jag skrek "JÄVLA GUBBJÄVEL!!!".

NATURLIGTVIS har han rätt att bli arg och upprörd för att Wilma sprang fram till hans hund och dessutom på ett inte särkskilt vänligt sätt. Det har jag full förståelse för. Men jag kan inte acceptera att han sparkade på det sättet. Det var inte så att han var osäker på om den där farliga besten till tollare skulle äta upp hans BC, utan han är bara förbannad på ALLT och ALLA.

Jag har lite dåliga erfarenheter sedan tidigare vad gäller denna man. Till saken hör jag har sett honom misshandla sin hund för att hon sprang gläfste till mot Wilma när vi gick förbi en gång. Då vrålade han åt hunden så att hon rullade ihop sig som en boll på gräsmattan, varpå han sprang fram och sparkade henne med träskor.

Idag blev jag totalt överraskad för han kom så fort förbi oss, så jag hann inte reagera i tid. Anledningen till att Wilma reagerade så starkt på dem har säkert att göra med att vi har blivit vrålade på förrut (fast hon inte har varit i närhet av hans hund tidigare) och jag tror inte att det blir bättre nästa gång. Jag känner mig lite villrådig hur jag ska hantera detta. Jag är både ledsen och arg. Ledsen för att det ska behöva hända och för att jag kanske hädanefter alltid måste ha Wilma kopplad, arg därför att jag känner mig maktlös. Jag är arg också för att gubben fick mig att sänka mig till hans låga nivå   .

Tack för alla gratulationer! Jag fick en fantastisk och oväntad present av Peter. Jag ska få åka till Kålmården och klappa vargar. Jag tror jag nämde till honom när Helena hade varit där att DET var ju en bra present. Sen har jag glömt bort det. Men inte Peter, jag blev jätteglad. Han är så snäll min man.   

Gårdagen började med en promenad på morgonen, Peter gick med Wilma och jag anslöt lite senare eftersom Miso inte kan gå så långt. Men det är ändå så kul för nu börjar hon kunna hänga med på ett helt annat sätt. Det går faktiskt att promenera med henne i koppel och ta små promenader.

Det var ju såklart intressant att få hänga med det stora hundarna. Igår träffade hon Valdemar tax för första gången. Han var väldigt intresserad, lite för mycket. Gamla gubben var lite gubbsjuk och tyckte att Miso var väldigt fin.

Men han är ju snäll och knuffar man bara bort honom några gånger så fattar han piken. Miso har ju en helt ny värld att utforska, tänk när det blir barmark! Då kommer en helt ny värld till att uppdagas.

Alla tycker såklart att Miso är jättesöt, och hon älskade att kravla runt allas fötter och lät sig lyftas upp och gosas med. Bäst att passa på, till sommaren är det ingen som vill lyfta upp henne i knä...

Hon har redan lika stora tassar som Wilma och snart så är hon nog högre också. Vad fort det går! Men jag tycker faktiskt att det är nu det roliga börjar, när de är mer vakna och kan hänga med på saker.

Miso, dryga 12 veckor och Wilma. Kolla tassarna!

I morgon så ska jag och Helena åka på valpkurs i Stallarholmen. Kul att träffa Anna igen och det ska bli så spännande att gå kurs med Miso.

Igår var jag på teater med Vickan och Danne. Var med några kompisar på Hamlet på Stadsteatern, helt plötsligt utbrister min kompis:

- Men! Det är ju Vickan och Daniel.

Jag vände mig om för jag trodde det var någon gammal arbetskamrat eller nåt, men det var självaste kronprinsessan med följe som trängde sig förbi i sätena och satte sig snett framför oss. Ni kan tänka er att det blev ett himla liv bland publiken. Det var VÄLDIGT många ungdomar i publiken och alla mobilkameror kom fram. I Pausen var det så klart allt alla pratade om. Men så sa min kompis kvällens kommentar som jag skrattade högt åt i bilen hem sen:

- Ja, men om vi skulle prata om pjäsen ett tag... Den handlar om Hamlet, eller hur? Och hans far, blev han mördad?

Det var typ det hela första akten handlade om. Hur Hamlet, prinsen av Danmark sörjde sin döde far så att han blev galen och lovade att hämnas på hans mördare. Ha ha, undrar var min kompis var hela första akten?! .

MISO ÄR RUMSREN

Nästan i alla fall. Jag var ju så orolig över att hon kanske hade urinvägsinfektion för att hon kissade så mycket. När vi var och tog spruta så frågade jag veterinären som inte trodde det utan att hon bara hade för mycket på gång för att hinna tömma blåsan varje gång, och därför kissade ofta. Efter veterinärbesöket så vände det och nu har hon varit väldigt duktig och säger t o m till när hon vill ut. Det behövdes alltså bara ett veterinärbesök?!  

Vi fortsätter att träna lite smått. Igår började hon att förstå backandet och i morse efter att hon hade tuggat på Peters näsa och så tränade vi en stund på att kliva i en låda och det gör hon nu.

Idag fyller jag år, så ni som vill skicka presenter kan göra det nu  . Dagen till ära så ska jag åka till Ikea och köpa lite förvaring till alla hundprylar. Håller på och inreder en liten garderob till alla grejer. Måste få lite ordning på alla prylar som ligger ÖVERALLT. Sen ska vi hem till Gerd och Lasse på födelsedagssemla.

Det verkar att bli en bra dag. Blå himmel och sol. 

Kålmårdens djurpark

(de flesta inte så mycket :-)

Igår när matte och husse åkte iväg för att bli baristas så fick jag vara hos Miso med familj. Vi röjde runt rätt så rejält ett tag. Bäst av allt var när vi skulle gå ut och kissa. När Karin trodde att vi skulle gå in igen så smet vi iväg och försvann under gäststugan. Vi hörde iofs att hon ropade på oss, men ibland kan man ju låtsas att man inte förstår   . Karin tog till sist till fulknepet och skramlade med matburken, och det är ju en signal som vi faktiskt kan.

När vi hade hållit på ett tag så blev både jag och syrran jättetrötta. Vi fick sova bredvid Karin i Misos stora bia. Matte har inte så höga tankar om mig, hon trodde att jag kanske skulle vara lite orolig eftersom det var första gången jag sov borta. Men det var hur lungt som helst. Fast Karin tyckte att vi vaknade väl tidigt när vi gick upp med Peter 05.50 Då fick vi ligga i hennes säng istället, bara vi var tysta och snälla. Och det var ju riktigt mysigt. Tant Wilma låg också där och henne gillar jag även om Karin säger att mina ömhetsbetygelser är lite väl översvallande. Några såna vibbar har inte jag fått från Wilma?? .

Vi började såklart morgonen med att läsa tidningen. Väldigt bra bilaga om att turista i Stockholm.

Wilma hade blivit lovad att få träffa Mallis idag och få lite lugn och ro från syrran och mig ?!? Vi blev därför instuvade bak i bilen och så körde vi ner till Gerd och Lasse där vi träffade Posh. Vilken lite plutthund! Hon väger ju bara 3 kg och så säger de att hon är vuxen? Vi fick följa med en liten bit på promenaden eftersom det var kallt men soligt och fint. Det var väldigt spännande och mycket att upptäcka.

Känner på mig att detta kommer att bli en kul plats i sommar. Mycket att lukta på och många kompisar att träffa.

Vi hittade några jättespännande kojor som man kunde krypa under. Jag sa åt syrran att inte kliva upp på en av dem, vilket hon naturligtvis var tvungen att göra. När hon sen hoppade ner så landade hon med huvudet i en snöhög. Hon såg för rolig ut, men skakade bara av sig och sprang efter Karin. Hon är tuff min syrra. 

Wilma blev så klart jätteglad att träffa Mallis, det är hennes barndomskamrat. Tycker hon bara hälften så mycket om henne som jag tycker om syrran så förstår jag att det är mycket  .

Jag och syrran gillade också Mallis. Sist vi träffade henne tyckte hon att vi var lite läskiga men idag blev hon riktig busig, drog in rumpan under sig och kutade som en galning. Miso sprang fram och skulle leka och när Mallis tog ett jättebusskutt mot henne så skrek syrran högt, fast Mallis inte ens nuddade henne. Syrran sa sen att det bara var utifall att det skulle ha gjort ont, hon har ju fått känna av hur det är att bli mosad av vår 30-kilos morsa. Hon är tuff min syrra...

Sen åkte vi hem utan Wilma och då fick vi frukost (Karin tyckte jag var lite ouppfostrad som försökte ta hennes macka från köksbordet, hade jag bara varit lite högre och lite snabbare...). Efter att ha utforskat vad man kan ha en flyttkartong till var vi ganska trötta. Vilket Karin tyckte var skönt, för då fick hon också lite lugn och ro att jobba.

En flyttkartong är bra till mycket, förutom att slita den i småbitar så kan man
t ex att brottas i den.

Man kan låtsas att det är en båt.

Och så kan man ha den som en koja.

På eftermiddagen kom grannen över med sina två små tjejer. Först var den minsta tjejen ganska rädd för oss. Vi försökte att pussa henne i ansiktet och tala om att vi inte alls är farliga, men då blev hon ännu räddare. Sen när vi slutade med det då gick det lite bättre och till sist så var det vi som nästan ville bli av med henne.

Det var ganska skönt när hon gick. Nu ska vi ta oss en tupplur innan vi hämtar Wilma  . Och sen kommer husse och hämtar hem mig. Det ska bli skönt att få komma hem till matte (även om jag är en stor tjej och klarar mig alldeles själv borta!). 

Kramar från Lystra   

(syrran hälsar)