Idag fokuserade vi på fokus. I helt om marsch/halt och på långa raksträckor. Det är där jag tycker att Wilma ofta tappar tråden och börjar vimsa runt. Helena fick kommendera oss. Jag provade att gå lite snabbare och jag tror att det kan vara bra att ha lite rappare steg.

Vi avslutade med en uppskattad belöning - budföring, helt tävlingsmässig med en pudel under armen (eller hur Helena? :-)

I morgon bär det av. Under en veckas tid har jag försökt hitta på anledningar till att inte tävla. Wilma ska löpa snart, det haglade i morse...  MEN det är väl bara att inse att perfekta förhållanden finns inte. Det finns alltid något att skylla på, det är väl tur det ;-) Jag är tacksam för alla tummar som hålls ute i landet, känns bra att veta att ni finns.

Kram